Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Wilhelm Dahlgren †. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226________ ERIK WILHELM DAHLGREN f
Ahlstrand i Vetenskapsakademiens bibliotek och fick biträda denne vid
enklare biblioteksgöromål. Han synes då hava fattat lust till detta arbete och
beslutit sig för att söka inträde på biblioteksbanan. För att vinna kompetens
studerade han några år i Uppsala, där han år 1870 avlade kansliexamen,
varefter han samma år antogs till e. o. amanuens i Kungl, biblioteket, vars
chef G. E. Klemming då var. Sin första utbildning som biblioteksman erhöll
Dahlgren emellertid i Vetenskapsakademiens bibliotek, där han redan i juni
1870 blev biträde och vikarie för Ahlstrand. Enligt den tidens bruk hade han
samtidigt inskrivit sig i ett annat av statens verk, nämligen i
civildepartementet, där hans tjänstgöring under tre år dock blev mera nominell än
verklig, samt skaffat sig flera andra uppdrag. Av stor betydelse för Dahlgrens
blivande karriär var hans anställning som notarie i riksdagen (1871—1883).
Efter Uppsalavistelsen hade han nämligen lärt sig stenografi och blev med
tiden en mycket skicklig stenograf. Endast få dagar före sin död — den 6
okt. — deltog han i det Melinska stenografforbundets högtidlighållande av
den Gabelsbergska stenografiens 100-årsjubileum och höll vid supén ett som
vanligt spirituellt kåseri om sina egna erfarenheter och upplevelser som
stenograf. Här bör nämnas, att Melin var en direkt lärjunge till Dahlgren. Under
sitt arbete i riksdagen vann han stor förtrogenhet med olika former av
statsförvaltningen och lade samtidigt grunden till den formella talang och
den lätthet, med vilken han senare verkställde omfattande utredningar,
uppsatte ämbetsskrivelser m. m. Han kom denna tid också i förbindelse med
flera av tidens mest framstående offentliga personer, bland vilka den unge
begåvade och arbetssam me notarien förvärvade vänner och gynnare. År 1872
hade han även blivit amanuens i Svenska Akademien efter sin fader, som
samma år valts till en av de aderton. Denna befattning behöll han ända
till år 1910. Från fadern fick han även övertaga flera utgivnings- och
översättningsarbeten i den Norstedtska firman.
Kungl, biblioteket var denna tid inrymt i kungl, slottets nordöstra flygel
under synnerligen ogynnsamma lokala och hygieniska förhållanden, som i
avsevärd grad försvårade arbetet. För allmänheten var biblioteket öppet endast
fem dagar i veckan från kl. 11 — 2; någon livligare frekvens kunde det icke
heller glädja sig åt. Det måste livligt beklagas, att vi från Dahlgrens hand
icke äga någon utförligare skildring av de då rådande prekära och
egenartade förhållandena. Icke heller ville han lägga handen vid någon biografi
över sin chef Klemming, vartill uppmaningar ingalunda saknats. Den
drivande kraften inom biblioteket och vid dess flyttning 1877 till den nya
byggnaden i Humlegården var Elof Tegnér. Mellan honom och Dahlgren knöts
ett vänskapsband, som i hög grad kom institutionen till godo. Vid
boksamlingarnas överflyttning kom på Dahlgrens lott att mottaga och uppställa
desamma i de ny lokalerna.
År 1878 befordrades Dahlgren till ordinarie amanuens i Kungl, biblioteket,
1887 blev han tillika bibliotekarie vid Karolinska institutets bibliotek. När
Ahlstrand år 1893 avgick från sin befattning som bibliotekarie hos Veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
