Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Wilhelm Dahlgren †. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK WILHELM DAHLGREN f __________227
skapsakademien, kallades Dahlgren till hans efterträdare, varvid han samtidigt
erhöll avsked från sin tjänst i Kungl, biblioteket, dock med tillstånd att här
kvarstå utan lön. Dahlgrens verksamhet har satt stora spår såväl i
Karolinska institutets bibliotek, vilket under hans ledning snabbt tillväxte, som
i all synnerhet i Vetenskapsakademiens bibliotek. Under Ahlstrands sista
år hade arbetet här mer och mer försummats, bl. a. hade publikationsutbytet
avstannat, så att ett grundligt upprensningsarbete erfordrades, för vilket
Dahlgren med sin hart när obegränsade arbetsförmåga just var den rätte
mannen. Över sin gamle vän och läromästare Ahlstrand har Dahlgren år
1912 ristat en vacker runa, som finnes tryckt i Vetenskapsakademiens
Lefnadsteckningar, Bd 4. Hans levnadsteckning över Elof Tegnér (1912) ingår
även här. Dahlgren representerade i egenskap av Vetenskapsakademiens
bibliotekarie Sverige vid de internationella konferenserna i London 1896, 1898,
och 1900 för åstadkommande av en internationell naturvetenskaplig
bibliografi. Han organiserade också den svenska regionalbyrån och år 1901
utkommo de första häftena av bibliografien, som emellertid med världskrigets
utbrott upphörde och sedan icke kunnat återupptagas.
Ett svenskt bibliografiskt företag bör här nämnas, med vilket Dahlgrens
namn är nära förbundet, nämligen den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma Accessionskatalogen. Tanken på en sådan katalog hade ursprungligen
uppstått hos Elof Tegnér, som år 1883 utnämnts till universitetsbibliotekarie
i Lund. Efter vissa förberedande arbeten, i vilka Dahlgren, av Tegnér
genast underrättad om planen, också deltog, hölls den 16 mars 1886 i Stockholm
ett sammanträde med representanter för Kungl, biblioteket,
universitetsbiblioteken och Vetenskapsakademiens bibliotek, vid vilket Dahlgren förde
protokollet, och detaljerna för arbetet utformades. Katalogen, som Dahlgren fick
i uppdrag att redigera, skulle utgivas genom Kungl, bibliotekets försorg. Den
första årgången utkom redan år 1887, omfattande accessionen av utländsk
litteratur under år 1886 i sju svenska offentliga bibliotek. Dahlgren utgav
själv de tio första årgångarna (1886—95) samt ett generalregister till dessa,
vilket trycktes 1896 — 98. Senare har han medverkat vid redigeringen av
vissa årgångar, när arbetet visade sig vara de till förfogande stående krafterna
övermäktigt, såsom dubbelårgången 1909—10 samt slutredigeringen av det
andra tioårsregistret 1896—1905. Genom att skapa och hålla vid liv den
svenska accessionskatalogen har Dahlgren skänkt de svenska biblioteken ett
av deras förnämsta hjälpmedel i det dagliga tjänstearbetet.
Accessionskatalogen har stadigt ökats och utvecklats, det nu senast föreliggande 48:de
bandet för år 1933 omfattar 1182 sidor (mot första årgångens 213 sidor), vari
ingå uppgifter från 44 olika bibliotek — den första omfattade som redan
nämnts endast 7 bibliotek.
Carl Snoilsky, som år 1890 utnämnts till överbibliotekarie vid Kungl,
biblioteket efter Klemming, avled den 19 maj 1903. Dahlgren, som då
vistades i London, blev utsedd till hans efterföljare. Han tillträdde den nya
befattningen den 1 okt. samma år; från och med den 1 jan. 1910 ändrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
