Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Från bok- och biblioteksvärlden
- Helsingfors. Universitetsbiblioteket 1933/34. Av L. Tudeer
- Helsingfors. Riksdagsbiblioteket
- E. Estlander: Biblioteket i ett österbottniskt prästhem på 1700-talet. Av Ragnar Dahlberg
- Paris. Bibliothèque Sainte-Geneviève. Section Scandinave. Verksamheten 1933. Av P. Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål har en byggnadskommitté tillsatts, bestående av
universitetets rektor, prof. K. R. Brotherus, prorektor,
prof. E. Linkomies, överbibliotekarien samt prof. E.
Lönnroth och arkitekterna, prof. O. Tarjanne och
prof. J. Paatela. Kommittén har för avsikt att
utlysa en pristävling så snart nödigt program härför
utarbetats och erforderliga medel erhållits.
L. T.
Riksdagsbiblioteket.
Biblioteket har utgivit Katalog 1929—1933
(Helsinki 1934. X, 528 s. 8°) genom A. H. Bergholm.
Katalogen upptager bibliotekets hela nyförvärv under
åren 1929—1933. Man har ansett det vara av behovet
påkallat att oberoende av den finska
accessionskatalogen, varav ju hittills endast ett band omfattande
de finska vetenskapliga bibliotekens utländska
nyförvärv under år 1929 utkommit, utgiva en
fortsättning på riksdagsbibliotekets egen katalog.
Uppställningen är i huvudsak densamma som i föregående
katalog, endast en del nya underavdelningar hava
gjorts för att underlätta överskådligheten.
*
I Arkiv för Svenska Österbotten, bd II,
h. 2—3, (Vasa 1934) har professor Ernst
Estlander i en artikel, »Biblioteket i ett
österbottniskt prästhem på 1700-talet»,
utgivit och kommenterat en förteckning över
en boksamling, som tillhört hans farfarsfarfar,
kyrkoherden i Lappfjärd, magister Jacob
Estlander, f. 1713, d. 1785. Biblioteket är
skingrat men bokbeståndet är förtecknat i ett
bouppteckningsinstrument av år 1785. Här äro
samlingens 329 nummer grupperade såsom
brukligt var efter formatet, in folio, in qvarto
o. s. v., men utgivaren har icke bibehållit
denna uppställning, utan ordnat boktitlarna
i ett enda alfabet. Boktitlarna äro återgivna
efter bouppteckningsinstrumentet med alla
de starka förkortningar och fel som där
förekomma, men varje boktitel åtföljes av
uppgift om resp. boks rätta titel, författare eller
utgivare, utgivningsår etc. i den mån
utgivarens energi och möda lett till resultat.
Här lämnas även korta biografiska data om
författare och utgivare t. o. m. om de äro
endast försiktigt supponerade. — Katalogen
över magister Jacob Estlanders bibliotek
intresserar icke blott därför, att den däri
förtecknade boksamlingen tillhört stamfadern
för en av Finlands märkligare kultursläkter,
utan även och främst därför att den ger en
inblick i en lärd 1700-tals lantprästs
kulturella och andliga strävanden.
R. D.
Frankrike.
Paris. Bibliothèque Sainte-Geneviève,
Section Scandinave.
Verksamheten under år 1933.
Bibliotekets tillväxt under 1933 belöper sig till 843
arbeten och 426 tidskrifter eller inalles 1,269 volymer
mot föregående års 1,175. Liksom förut har
biblioteket med undantag för de få tillfälliga inköp, som
kunnat och behövt göras av huvudsakligen fransk
litteratur eller franska uppsatser rörande de
skandinaviska länderna, för sin accession varit hänvisad
till gåvor. Sverige har därvid som tillförene gått i
täten. Förutom ett exemplar i 34 volymer av den
praktfulla katalogen över Hallwylska samlingen och
en komplettering av tidskriftsbeståndet från
Universitetsbiblioteket i Uppsala på omkr. 250 häften
oberäknat sedvanlig årlig leverans av löpande årgångar
har avdelningen liksom under föregående år genom
riksbibliotekarien Collijn fått mottaga en samling
värdefull svensk litteratur, uppgående till nära 200
volymer. Från Danmark ha kommit bl. a. 90
volymer till komplettering av Meddelelser om Grönland,
ett urval av böcker från Gyldendals förlag, varjämte
Universitetsbiblioteket i Köpenhamn i likhet med
universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala sänt den
regelbundna årsleveransen av akademiska
publikationer och avhandlingar. För övrigt har
Vetenskapssällskapet i Köpenhamn liksom
Vetenskapsakademien i Oslo och Vetenskapssällskapet i Trondheim
även under 1933 skänkt sina skrifter, från Aschehougs
och Gyldendals förlag i Oslo har erhållits ett urval
av årets böcker.
Liksom förut har biblioteket även under 1933 varit
tillgängligt för allmänheten alla helgfria dagar kl. 2–5
med undantag för sedvanlig stängning 1 aug.–15 sept.
Läsesalen har därunder besökts av 2,544 personer,
och hemlånens volymantal har stigit till 2,669. Någon
statistik på inom biblioteket använda volymer har
däremot ej förts. Antalet inskrivna låntagare har
varit 182, varav 65 fransmän, 34 danskar, 27 norrmän,
19 svenskar, 18 finnar och 5 isländare, återstoden av
olika nationalitet som ryssar, ungrare, belgare,
spanjorer etc.
Comité de patronage har haft sitt sammanträde
den 10 april 1934 under ordförandeskap av
administratör Girard, vari deltogo, förutom prof. Jolivet,
för Danmark legationsrådet Sehested, för Finland
legationsrådet Sohlberg, för Norge bibliotekarien
Øksnevad samt avdelningens bibliotekarier. Av
sekreterarens berättelse framgick bl. a. att den
Institut Scandinave tillhöriga, av red. Jessen hopbragta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1934/0255.html
