Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKENSPRÅKET I VADSTENA KLOSTER
29
tre listor över de i de cluniacensiska klostren brukade åtbördstecknen; den
längsta härrör från Wilhelm, abbot över benediktinerklostret i Hirsau och
är intagen i de av honom utfärdade klosterkonstitutionerna.1 Då absolut
tystnad var föreskriven i kyrkan, dormitoriet, refektoriet och köket och dess-
utom under vissa timmar av dygnet på alla andra ställen inom klostret,
förstår man väl, att införandet av teckenspråket i viss mån innebar en lättnad
för munkarna. Även teckenspråket kunde av särskilt meddelsamma användas
till överdrift, och vi finna därför också i skrifter, som behandla kloster-
andakten, varningar till munkarna att hålla sina fingrar från onödigt tecken-
talande.2
När vid 1100-talets början den efter klostret i Citeaux (lat. Cistercium)
uppkallade cistercienserorden upprättades som en reformerad avläggare av
benediktinerorden, föll det av sig själv, att man där övertog det redan ut-
bildade teckenspråket.3
Till Sverige kom cistercienserorden mycket tidigt. Redan år 1143 grund-
lades i Alvastra på av konung Sverker d. ä. skänkt mark det första cister-
cienserklostret i Sverige. Klostret förlades enligt sedan hos cistercienserna,
som ju helst bruka och odla åker och äng, på slätten nedanför Omberg.4
Omkring två hundra år efter Alvastraklostrets grundläggning uppsöktes
detta kloster av ett fromt högförnämt äkta par, som hade sin hemvist några
mil därifrån på Ulvåsa vid sjön Borens södra strand. Det var lagmannen
över Nerike riksrådet och riddaren Ulf Gudmarsson och hans maka Birgitta
Birgersdotter från Finsta i Uppland. Med den sträva och stränga cister-
cienserfromheten gjorde de sig förtrogna, och det var i hägnet av cistercien-
serklostret i Alvastra, som de beslöto att leva sitt liv, sedan de omkring år
1 Tryckt hos Migne, P. L., t. 150, sp. 940—957. — De bägge äldre listorna äro tryckta:
Bernards av Cluny hos M. HERRGOTT, Vetus disciplina monastica (Parisiis 1726) och Ul-
riks av Cluny hos MlGNE, P. L., t. 149, sp. 703 705.
2 I detta sammanhang kan erinras om att redan CASSIODORUS, Variae. Rec Th Momm-
sen, Ull ep. 51 (Monumenta Germaniae historica. Auct. antiq., t. 12; Berolini 1894), s. 138,
ifråga om pantomimskådespelarna talade om deras »pratsamma händer» (loquacissimae
manus) och »fingertungor» (linguosi digiti).
3 Under medeltiden låg det ett starkt asketiskt drag över cistercienserorden. Under
nyare tider har detta mycket mildrats, men fortlever i en till ytterlighet stegrad grad hos
cistercienserna av den stränga observansen, trappisterna. Dessa äro dömda till en fullstän-
dig tystnad; blott till sin styresman få de tala, och det blott efter given tillåtelse. Sins
emellan måste de iakttaga tystnad och få, om det är nödvändigt, men blott under den för-
utsättningen, använda det traditionella teckenspråket; se M. Heimbucher, Die Orden und
Kongregationen der katholischen Kirche. 3. Aufl., Bd 1 (Paderborn 1933), s. 370 f.
4 Hade omständigheterna så fogat, att benediktinerna tidigare hade fått tillfälle att
slå sig ned i dessa trakter, hade de förmodligen enligt sin vana uppsökt bergets topp, och
vi skulle på Ombergs Hjässa ha fått vårt Montecassino.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
