Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
AXEL NELSON
1342 återvänt från den pilgrimsfärd, som de företagit till aposteln Jakobs
grav i Compostela i nordvästra Spanien. Det var emellertid först mot slutet
av år 1343, som planen kunde verkställas. Naturligtvis kunde icke ett gift
par bosätta sig i ett munkkloster, och vi få ej heller på sådant sätt uppfatta
deras Alvastravistelse. Genom de numera fullständigt utgivna processakterna
till Birgittas kanonisation1 ha vi erhållit kännedom om en mängd detaljer,
som göra det möjligt för oss att bilda oss en riktig uppfattning omförhållandet.
Ulf Gudmarsson avled redan den 12 februari 1344, och Alvastrapriorn Petrus
Olavi vittnar år 1380 vid curian i Rom2, att han varit närvarande vid Ulf
Gudmarssons dödsbädd och sett, hurusom denne då satte på sin hustru Bir-
gittas finger en ring, som han ditills själv burit på sin hand. Denna scen
kan naturligtvis ej tänkas ha ägt rum inom klostret, utan måste förläggas
till makarnas bostad utom klosterområdet. Där bodde Birgitta kvar efter
makens död i fyra år.3
Under denna sin Alvastratid hade Birgitta, som att döma av upplys-
ningar i processakterna erhållit särskilt tillstånd av klostrets ledning att få
beträda klosterområdet och ej blott själva klosterkyrkan, de bästa tillfällen
att lära känna klosterfolkets liv. Med full säkerhet har hon känt till tyst-
nadsplikten och observerat det av klosterfolket idkade teckenspråket. På
mångfaldiga ställen i de i processakterna intagna vittnesmålen omtalas, huru-
som Birgitta själv iakttagit största möjliga tystnad, ja, på ett ställe4 berättas
1 Acta et processus canonizacionis beale Birgitte. Utg. av I. Collijn (Upps. 1924
—1931; Samlingar utg. av Svenska fornskriftsällskapet. Ser. 2. Latinska skrifter, Bd 1).
2 Acta ete, s. 479.
3 Med all sannolikhet bodde Ulf Gudmarsson och hans hustru i en byggnad, som
låg utanför klosterområdet 50 meter nordnordost om klosterkyrkan; byggnaden beboddes
sedan av Birgitta som änka under fyra år, innan hon år 1348 reste till Rom för att sedan
aldrig mer levande återkomma till fäderneslandet. Kännedom om denna byggnad har man
genom ett donationsbrev av den 29 juli 1374 av Ramborg Knutsdotter (Svenska Riks-archiv et s
pergamentsbref fr. o. m. dr 1351, nr 1088, tryckt hos O. Frödin, Alvastrabygden under
medeltiden. Akad, avh. Upps. 1919, s. 93 f.), vari hon till Alvastra kloster testamenterar
alla sina i Småland och Östergötland belägna jordagods, med förbehåll att hon för sin åter-
stående levnad finge jämte en tjänarinna disponera den norr om kyrkan belägna gård, som
fordom bebotts av fru Birgitta, och att hon finge fritt tillträde till klosterkyrkan, så ofta
hon det ville, utan att någon därpå kunde göra anmärkning. På den sålunda angivna plat-
sen finnes ännu alltjämt en ruinkulle, som kan antagas innehålla resterna av Birgittas och
hennes makes hus i Alvastra. Av det sagda är det klart, att Ulf Gudmarsson ingalunda
dött som munk i Alvastra. Som en av klostrets välgörare fick han sin grav i kloster-
kyrkan i det västra av de båda utanför kyrkans norra sidoskepp befintliga koren, där ännu
för ett hundra år sedan en gravsten utmärkte platsen Under kyrkoruinens värsta förfalls-
period tillvaratogs stenen av L. F. RÄÄF och fördes sedermera till Stockholm, där den för-
varas i Statens historiska museum. Det är att hoppas, att gravstenen, när den nu pågående
kyrkokonserveringen blivit avslutad, åter lägges på sin ursprungliga plats.
4 .Acta ete, s. 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
