- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXII. 1935 /
31

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TECKENSPRÅKET I VADSTENA KLOSTER

31

t. o. m., hurusom hon själv begagnade åtbörder och tecken i st. f. ord. Det
är i hennes dotter Katherinas i Rom år 1379 avlagda vittnesmål. Katherina
säger där, att hennes moder var synnerligen angelägen att själv hålla den
regel med avseende på mat, dryck och tystnad, som hon uppställt, och att
hon vid huvudmåltiden tyst för sig (in mente) memorerade Kristi lidandes
historia tre gånger. På förfrågan, hur hon kunde veta, att det var just
detta, som hennes moder gjorde tyst för sig själv, svarade Katherina, att
hon dels hört det av biktfäderna och dels själv visste det genom de tecken,
som Birgitta gjorde (ex gestis et signis quibusdam, que ipsa domina Brigida
tunc häbuit). Det torde icke vara för djärvt att antaga, att dessa tecken
sammanhängde med det teckenspråk, som hon hade lärt känna under Alvastra-
tiden hos de fromma cisterciensermunkarna.

Att Birgitta i sin allmänna uppfattning av klosterlivets helgd och sträng-
het var påverkad av vad hon sett och lärt hos cistercienserna är ett allmänt
erkänt faktum. Hennes stränga föreskrifter angående arkitektonisk enkelhet
vid uppförandet av klosterkyrkan i Vadstena återgå direkt på cisterciensiska
förebilder. Som grundval för sin klosterstiftelse lade hon emellertid Augu-
stinerregeln kompletterad med den av henne själv tillagda och av påven
stadfästa Salvatorregeln. Flerstädes i Salvatorregeln (särskilt i kap. 6) givas
föreskrifter om iakttagande av tystnad på vissa ställen och under vissa tider
av dygnet. Tystnadsföreskrifterna voro de samma som de som gällde hos
cistercienserna och benediktinerna; de blevo emellertid längre fram mildrade
med hänsyn till sysslornas och arbetets krav. Behovet av ett mer eller
mindre fullständigt utbildat tyst hjälpspråk var därför kanske icke så stort
i de birgittinska klostren som annorstädes.

Förekomsten i Vadstena kloster av meddelelse genom tecken bevisas
redan genom en föreskrift i Alvastrapriorn Petrus 01avi’s, Birgittas förtrogne
biktfaders, konstitutioner eller tillägg till Salvatorregeln. Birgitta hade som
bekant föreskrivit, att några fromma munkar av benediktiner- eller cister-
cienserorden skulle, där så behövdes, göra tillägg till hennes ordensregel.
Denna Birgittas önskan uppfylldes av Petrus Olavi, som dels sammanskrev
förtydligande utläggningar och tillägg, dels sammanställde passande uttalan-
den i hennes Revelationes extravagantes. Petrus 01avi’s konstitutioner blevo
stadfästa av biskop Knut i Linköping år 1420. I kap. 17 föreskrives bl. a.
följande (jag översätter från den latinska texten i Uppsala universitets biblio-
teks handskrift C 47; den under medeltiden gjorda svenska översättningen
finnes utgiven av G. E. Klemming i Samlingar utgifna af Svenska forn-
skriftsällskapet, 14:5, s. 27): »Märkas bör, att i kyrkan, dormitoriet, refek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:19:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1935/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free