Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
AXEL NELSON
säges om ölet1: Pro signo cervisie: tene palmam erectam ante os et deor-
sum eam trahens suffla in eam; att det är fraggan på ölet man blåser bort,
då man blåser på den flata handen, anges därigenom, att den utsträckta
handen föres (liksom ölkruset) framför munnen. Många tecken äro antag-
ligen rent konventionella, men för åtskilliga, som för oss te sig på sådant
sätt, kunna vi finna förklaringar i de äldre listorna, där icke sällan det
verkliga skälet till det ifrågavarande tecknets formgivning finnes angivet.
Ett sådant fall är t. ex. v. 79: Index per frontem ductus signat mulierem.
Detta tecken för kvinnan är ej helt godtyckligt; redan i Wilhelms av
Hirsau konstitutioner2 från 1000-talet säges uttryckligen att som tecken för
kvinnan föres fingern över pannen från det ena ögonbrynet till det andra
propter ligaturas quae in tali loco häbentur a feminis ’på grund av de band
(d. v. s. hårband), som kvinnorna ha därstädes (o: över pannan)’.
Redan en flyktig blick på de i teckenbeskrivningens vänstra marginal
tryckta rubrikorden ger vid handen, att de allra flesta orden utgöras av
substantiv, verb och några adjektiv. Av andra ordklasser finnas endast
tidsadverben statim ’genast’ (v. 24), eras ’i morgon’ och heri ’i går’ (vv.
43—44), dudum ’nyss’ (v. 59) och postea ’sedan’ (v. 118). Man kan tycka,
att det med ett så begränsat »ordförråd» icke skulle ha varit möjligt att
föra någon livligare och mera innehållsrik konversation. Man bör dock
härvid komma ihåg, att dessa minnesverser blott innehöllo stommen, det
allra nödvändigaste av teckenspråket, det i klostertystnaden behövliga
hjälpspråket. Minnesverserna voro naturligtvis avsedda för nykomlingarna,
och de där beskrivna tecknen kompletterades och utvidgades under övningen,
som även på detta område var den bästa läromästaren.
Om alltså den här publicerade teckenbeskrivningen representerar tec-
kenspråket i Vadstena kloster, får man dock ej därav draga den slutsatsen,
att dessa verser voro originella för Vadstena kloster och att de uppkommit
inom dess murar. Ovan har framhållits, att det klosterliga teckenspråket
uppkommit inom benediktinerorden och att det spritts vidare genom cister-
cienserorden. Även dessa minnesverser hava säkerligen fabricerats bland
cistercienserna. Ett bevis härför ha vi i Munchenhandskriften, där under
uppteckningen av minnesverserna just står: Expliciunt signa facienda in
ordine Cisterciensi. I den av Leibniz utgivna på latinsk prosa avfattade
och 140 rubrikord innehållande förteckningen, vilken varit i bruk i ett
tyskt cistercienserkloster, återfinnas ett stort antal av de beskrivningar, som
1 P. Volk, anf. arb., s. 128.
2 Se Migne, P. L., t. 150, sp. 942.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
