Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TECKENSPRÅKET I VADSTENA KLOSTER 43
förekomma i vår text; ett stort antal finnes likaledes i den från birgittiner-
klostret Syon i England härrörande, på engelsk prosa avfattade och blott
106 rubrikord innehållande förteckningen.
Alla dessa teckenlistor, vår egen text, Syonklostrets text och Leibniz’
text, äro i huvudsak ej annat än utdrag ur de äldre, betydligt omfångs-
rikare listorna från benediktiner- och cistercienserordnarnas blomstrings-
tider. De äro relikter av en fordom yppigare flora. Inom det moderata
Vadstena kloster var tystnadspåbudet ej så vittomfattande, som i de nämnda
ordnarna, vadan ej heller teckenspråkets utövning där behövde drivas till
en sådan virtuositet som omtalas från andra kloster.
Jag kan anföra en härför belysande historia från Giraldus Cam-
brensis. Denne, som sedan han slutat sin ecklesiastika bana, helt ägnade
sig åt sina litterära arbeten, omtalar i sin självbiografi (De rebus a se gestis
lib. 2 cap. 5) ett besök, som han i slutet av 1170-talet avlade i ett kloster
i Canterbury.1 Han skildrar, huru han av priorn ombads att sitta ned i
refektoriet och deltaga i måltiden. Han lade särskilt märke till rätternas
mångfald (ferculorum numer o sit at em) och det överflödande teckentalandet
(signorum superfluitatem nimiam). På grund av gestikulationerna med
fingrar, händer och armar tyckte han sig nästan vara på teatern eller bland
aktörer och gycklare. Han utbrister: »Det skulle därför vara mera över-
ensstämmande med ordning och anständighet att med måtta tala mänskligt
språk än att på sådant gycklarevis under ett dylikt stumt pladder bruka
tecken och viskningar.»2
Vi må hoppas, att en sådan kritik icke med rätta hade kunnat riktas
mot det praktiska utövandet av teckenspråket i Vadstena kloster.
1 Giraldi Cambrensis Opera. Ed. by J. S. Brewer, Vol. 1 (London 1861; Chro-
nicles and Memorials of Great Britain and Ireland during the middle äges, 21), s. 51.
2 Giraldus’ ord lyda: Esset itaque magis ordini consonum et honestati verbis hu-
manis cum modestia loqui, quam muta in hunc modum garrulitate signis et sibilis tam
joculariter uti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
