Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
C. BJÖRKBOM
icke vara tryckt av Henrik Keyser d. y., ty han dog redan 1699, utan i
stället av hans son Henrik III Keyser, som 1695—1701 var akademibok-
tryckare i Uppsala, men sedan slog sig ned i Stockholm.
Ett georgiskt stilprov tryckt i Stockholm 1705 är naturligtvis ägnat att
förvåna. Här i landet har ju aldrig tryckts något arbete med georgiska
typer. Georgiska glosor finnas visserligen anförda i Olof Rudbeck den yngres
språkvetenskapliga arbete »Thesaurus linguarum Asiae et Europae harmo-
nicus» (1716), men då alltid i transkription. Stilprovet visar för övrigt, att
typerna varit avsedda för ett större arbete, då det upptager en textstil samt
två större stilar för anfanger och titlar m. m.
Det finnes emellertid icke något skäl att misstänka riktigheten av
anteckningen av Elias Palmsköld, som vid denna tid var sekreterare vid
Riksarkivet. Några brev och handlingar, som i det följande skola meddelas,
kunna för övrigt förklara förekomsten av detta egendomliga tryck i vår
svenska boktryckarhistoria.
Boktryckarkonsten infördes i Georgien först i början av 1700-talet, och
alla de tidigare georgiska tycken äro utförda i utlandet.1
Det första georgiska tryckeriet upprättades i samband med den missions-
verksamhet, som sattes i gång av påven Urban VIII (1623—44) för att in-
föra den katolska läran i Georgien. För utbildandet av de teatinermunkar,
som skulle utsändas till missionsfältet hade man hjälp av den georgiske
basilianmunken Nikephorus Erbaschi, som sänts till Rom för att utverka
hjälp mot de turkar och perser, som vid denna tid hade inträngt i Georgien.
1625 upprättades ett georgiskt tryckeri vid Congregatio de propaganda fide,
och 1629 utkom där den första bok, där georgiska typer kommit till använd-
ning:2 »Alphabetum Ibericum, sive Georgianum» (29 s. 8C). Den innehåller
det georgiska alfabetet samt de viktigaste bönerna (Fader vår, Ave Maria),
1 Det georgiska boktryckets historia har på georgiska behandlats av CiCinades cch
Ghoghoberidse samt senast av G. Karicasvili (Den georgiska bokens historia) (Tiflis
1929). Framställning på västerländskt språk har givits av professor R. Meckelein i den
tyska tidskriften Der Sammler, 12 (1922), s. 177 ff., samt i Gutenberg-Jahrbuch, 1931, s.
275 ff. Se även G. J. Sansiev, Chronologiceskij ukazateV knig i brosjur vytedsich na
gruzinskom jazyke s 1629 po 1883 g. (Tiflis 1883) och A. S. Chachanov, Ocerki po istorii
gruzinskoj slovesnosti, Vyp. 3 (Moskva 1901), s. 365 ff. För bibliografisk och språklig hjälp
står jag i tacksamhetsskuld till fröken Christina Sara si ds e, bibliotekarie vid Rusthweli-
institutet i Tiflis, och prof. R. Meckelein, Berlin.
2 I GuiLELMUS POSTELLUS, Linguarum duodecim characieribus differentium alphabe-
tum introductio (Paris; 1538) finnes även ett »Alphabetum Georgianorum & Jacobitarum»,
vilket dock icke är något annat än ett grekiskt alfabet. »Sunt charachteres omnino serie,
nomine & figura greci. Sed depravant aliquantum scribendo, & nescio quot barbaros
adiungendo». — Se även Het Boek, 17 (1928), s. 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
