Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK III KEYSERS GEORGISKA STILPROV
95
trosbekännelsen m. m. dels på georgiska dels på latin i georgisk transkrip-
tion.1 Samma år utkom vidare en georgisk-italiensk ordbok samt 1643 en
georgisk grammatik, författad av teatinermunken Francesco Maggio. Detta
senare arbete utkom 1670 i en ny upplaga. Även under det följande år-
hundradet utkommo några georgiska tryck i Rom, nämligen en katekes (1733,
ny upplaga 1796). Samtliga dessa tryck äro utförda i mhedruliskrift.
Mot slutet av 1600-talet, efter en svår nedgångsperiod på flera hundra
år, då landet förhärjats av turkar och perser, inträdde i Georgien en kul-
turell nydaning, i första hand representerad av tvänne furstar av Bagra-
tidernas ätt: Arcil (1647—1712) och hans brorson Vahtang (1675—1757).
Den förre regerade i Imeretien (Västgeorgien), men fördrevs och flydde till
Moskva. Han stod där i förbindelse med främjaren av det ryska boktrycket,
greve Fedor Alekseevic Golovin och erhöll genom hans förmedling tsarens
tillstånd att i Ryssland trycka en georgisk psaltare. Denna utkom i Moskva
1705 och är den tidigaste tryckta boken i hutsuriskrift. Exemplar äro
ytterst sällsynta. Det tidigaste kända påträffades 19002 i Synodaltryckeriet
i Moskva av professor A. Chachanov. Sedermera ha ytterligare några
exemplar kommit i dagen i Georgien. Universitetsbiblioteket samt Rusthweli-
institutet i Tiflis äga var sitt exemplar, tyvärr bägge defekta.
Vahtang, som under namnet Vahtang VI regerade i Georgien 1703—24,
författade en georgisk historia samt grundade ett tryckeri i Tiflis 1709.
I Moskva utgavs, som ovan nämndes, den första georgiska boken 1705.
Detta var den enda bok, som trycktes vid det av Arcil upprättade tryckeriet.
På 1730-talet upprättade den landsflyktige tsar Vahtang ett nytt tryckeri i
denna stad och ännu under början av 1800-talet utkommo de flesta geor-
giska böckerna därstädes. Även i Sankt Petersburg fanns ett georgisk
tryckeri vid Vetenskapsakademien fr. o. m. 1811. Georgiska böcker trycktes
dessutom även i Novgorod, Vladimir, Kremencug och Mozdok.
Georgiska böcker ha slutligen tryckts vid lazaristernas tryckeri i Venedig
samt i Konstantinopel. Från och med mitten av 1800-talet tryckes på
georgiska så gott som uteslutande inom landet.3
1 Av detta arbete finnas i Sverige åtminstone fem exemplar, nämligen i Kungl,
biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Jämtlands bibliotek i Östersund, Skolmuseet i
Stockholm samt i riksbibliotekarien Collijns bibliotek (från Säfstaholmsbiblioteket).
2 Den är därför icke känd av Sansiev, som i sin bibliografi icke upptager något
tidigare georgiskt tryck i Moskva än 1733.
3 Ett georgiskt alfabet samt textstycke (Fader vår) i hutsuriskrift finnes i C. F.
Gessner, Die so nöthig als nutzliche Buchdruckerkunst. Th. 3 (Leipzig 1741), s. 422 och
437. Texten är emellertid helt och hållet skuren i trä. Georgiska bokstäver i mhedruli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
