Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
C. BJÖRKBOM
Under sitt uppehåll i Moskva stod tsar Arcil även i förbindelse med
västerlänningar på besök i Ryssland. Han har sålunda lämnat upplysningar
om Georgien till Nicolaas Witzen för hans stora arbete »Noord en Oost
Tartarije» (Amsterdam 1692—1705). Bland dessa västerlänningar befann
sig även vår landsman J. Sparwenfeld. I ett exemplar av Herbelot, »Biblio-
théque orientale» (Paris 1697), som numera finnes på Tidö slott, har denne
gjort följande anteckning:1
»De mon temps la famille des Bagrationi regnoit en Jmeretti, partie de
Gurgestan, et le Tsar Artschil, qvi en fut chassi, et porsvit et par les Tures
et par les Persans a este de ma connoissence a Moskow2, il me donna le
Calat3, en partant dela et ie luy en fait faire une imprimerie grusinienne a
Amsterdam chez Kiss4, il fut por se retablir dans ses etas mais ne reussit
pas ainsy il est revemi a Moskow ou il vit acette heure sous le regne de
Tsar Peter Alexejewitsch 1700.»
Den i anteckningen nämnde Kis var en av sin tids mest framstående
typsnidare och överhuvud en betydande man. Misztötfalusi Kis Miklos5 var
född 1650 av fattiga föräldrar i byn Misztötfalu, komitat Szatmar, i nuvarande
Rumänien nära Koloszvår, nuv. Cluj. Han reste till Holland för att studera
teologi, men övertalades av sin vän, den berömde pedagogen Franz Påriz,
att i stället ägna sig åt boktryckarkonsten, i första hand för att trycka en
ungersk bibelupplaga. Han lärde sig boktryckaryrket hos Blaeu i Amster-
dam och vann stort rykte särskilt som typsnidare. Han inbjöds bl. a. till
Cosimo Medici, att träda i dennes tjänst. Kis’ mest berömda verk är en
ungersk bibelupplaga, den s. k. gyllne bibeln, tryckt i Amsterdam 1684.
skrift, helt graverade, finnas i ett skriftprov från H. C. Takke i Leipzig 1741 (Orationis
dominicae versionis fere centum typis vel aere expressae Lipsiae litteris Takkianis).
1 Avtryckt i C. V. JACOBOWSKY, J. G. Sparwenfeld (Stockh. 1932), s. 69.
2 Sparwenfeld vistades i Moskva 1684—87.
3 Chalat »hedersdräkt» (se: Brockhaus-Efron, s. v.).
4 Arcils intresse för boktryckarkonsten daterar sig följaktligen betydligt längre till-
baka än som påstås hos Chachanov (a. a., s. 366).
5 Angående honom finnes en hel del litteratur på ungerska. Huvudverket är DÉzsi
La JOS, Magyar irö es könyvnyomtatö a XVII. szazadban (En ungersk författare och bok-
tryckare i 17:de århundradet) (Budapest 1899). Han nämnes även av L. C. "Wharton i
Printing ed. by R. Peddie (London 1927), s. 251, som dock av misstag giver honom för-
namnet Michael. K. Faulmann i sin otillförlitliga Illustrirte Geschichte der Buchdrucker-
kunst (Wien 1882) nämner honom s. 293, men placerar honom på 1500-talet. Uppgifter
om Kis finnas slutligen i R. Miklos, De Hongarsche Bijbels in Nederland; i: Het Boek, 6,
1917, s. 325 ff. För biografiska och bibliografiska uppgifter om Kis har jag att tacka Frau
dr Flora Kleinschnitzovå vid Universitetsbiblioteket i Prag, dr E. Jakubovich, chef
för Széchényi-biblioteket vid Ungerska nationalmuseet i Budapest, samt grevinnan A.
Pronay, Budapest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
