Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 149
Före boktryckarkonstens uppfinning sysslade bröderna även med avskriv-
ning av handskrifter: »quot libros scribimus, tot nobis veritatis precones facere
videmur» heter det i statuterna. Ganska tidigt började sedan tryckerier att
upprättas i vissa kartusianerkloster, så i La Certosa i Parma redan år 1477.
I Mariefreds kloster fanns ett litet tryckeri år 1498. Från båda dessa kloster-
tryckerier är emellertid blott vardera en tryckt bok känd. Från 1500-talet
voro flera, särskilt italienska kartusianertryckerier i verksamhet, så i Ferrara
1503, San Andrea del Rivö vid Venedig 1508 m. fi.1
Redan under Erik av Pommern skola planer hava varit å bane att in-
kalla kartusianer till Sverige, ehuru de underhandlingar, som härom fördes,
ej ledde till något resultat. Man vet, att ordens generalkapitel givit priorn
Johann i kartusianerklostret Gottesgnade i Stettin i uppdrag att tillsammans
med prior Johann Deterhus i klostret Marien-Paradies i Danzig för ändamålet
träda i förbindelse med konungen.2 Av någon anledning lät konung Erik i
stället till sitt rike inkalla bröder av den ännu strängare karmeliterregeln.3
Det var först långt senare, i slutet av 1400-talet, som frågan om grun-
dandet av ett kartusianerkloster i Sverige åter blev aktuell. Några höga
svenska prelater, ärkebiskop Jakob Ulfsson i Uppsala och biskoparna Konrad
R°gge i Strängnäs och Vincentius i Skara, synas hava fattat intresse för
denna exklusiva och högt ansedda klosterorden, som kunde berömma sig
av att aldrig hava blivit reformerad, »numquam reformata, quia numquam
deformata», och för densamma intresserat sina kolleger i riksrådet och fram-
för allt riksföreståndaren Sten Sture d. ä. själv.
Det äldsta tyska kartusianerklostret är det i Köln, som grundlades år
1334. De tyska kartusianerklostren bildade sedan år 1338 en provins Ale-
mannia, som redan före år 1380 uppdelades i två provinser, övre och nedre
Alemannia. Till den övre provinsen hörde bl. a. klostret Gottesgnade vid
Stettin (grundat 1360)4, Marien-Paradies vid Danzig (1381)5, Marienkron vid
1 Litteratur om kartusianerna finnes i M. Heimbucher, Die Orden und Kongrega-
tionen der katholischen Kirche, Aufl. 3, Bd 1 (1933), s. 376—391. — Se också La Grande
Chartreuse par un chartreux [dom Cyprien Boutrais]. Grenoble 1930.
2 H. Hoogeweg, Die Stifter u. Kloster der Provinz Pommern, Bd II (Stettin 1925),
s. 605. — Se också Th. Hirsch i Zeitschr. des Westpreuss. Geschichtsver., H. 6 (1882), s. 97.
3 H. Hildebrand, Sveriges medeltid, 111:5 (Stockh. 1901-03), s. 1104.
4 J. B. Steinbruck, Das ehemal. Karthäuser-Kloster »Gottes-Gnade» bei Alten-Stettin.
Stettin 1780.
5 Th. Hirsch, Geschichte des Karthauser Kreises bis zum Au/hören der Ordensherr-
schaft; i: Zeitschr. des Westpreuss. Geschichtsver., H. 6 (Danzig 1882), s. 1—148. S. 81—
148: Das Kloster Karthaus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
