- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXII. 1935 /
152

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

ISAK COLLIJN

Sin gåva av Gripsholms gård till kartusianerna bekräftar Sten Sture
med ett brev från Nyköping den 14 dec. 1498x, som också är sigillerat av
hans hustru fru Ingeborg och Erik Johansson (Vase) till Rydboholm, Gustav
Vasas fader. I detta brev nämner han särskilt ärkebiskop Jakob Ulfsson
— denne hade under sin studietid vid universitetet i Rostock 1457—59 säker-
ligen kommit i beröring med kartusianerna i Marienehe — och biskop Con-
rad Rogge i Strängnäs som de personer, vilka anhållit om hans hjälp att
grunda ett kartusianerkloster i Sverige. De fyra nämnda kartusianermun-
karna från Rostock, som »her Tymoteus prior och visitator i Carthuse
closter som kallas Mariene hoff Rostock» sänt till Sverige för att utvälja en
lämplig plats för det nya klostret, hade av riksföreståndarens bud blivit
förda »til månge rum åth besee och scode ther thorn bequemest ware åth
byggie», men ej kunnat finna något passande. Sten Sture skänker därför
orden med samtycke av sin gemål och rikets råd sin gård Gripsholm jämte
några närliggande gods, som han bytt sig till av kronan. Bliver klostret icke
vid makt, skola gårdarna återgå till rätta arvingar.

Genom denna donation är Sten Sture icke blott grundläggaren av
Mariefreds kloster utan även dess störste välgörare. Den 9 febr. 1502 skänkte
han klostret ytterligare flera gårdar, nämligen Berga i Akers socken och
»bygde, ramsöö (Ramsö) och hiernöö (Hernön)» i Kerne (Kärnbo), nu Marie-
freds socken.2 Han förbehåller sig vissa själamässor för sig själv, sin hustru,
deras föräldrar och alla de tjänare, som låtit sitt liv för Sveriges rike. I ett
Mariefred den 28 juni 1509 daterat brev bekräfta Sten Stures och fru Inge-
borgs närmaste arvingar ytterligare donationen.3

Klostret uppfördes på den höjd, där nu Mariefreds kyrka ligger, mitt emot
den gamla borgen. Söder om kyrkan har man påträffat lämningar av de gamla
murarna och en källare. Klosterkyrkan blev icke färdig förrän år 1504; den
invigdes den 15 febr. detta år av ärkebiskop Jakob Ulfsson, och följande dag
blev herr Sten, som avlidit den 14 dec, 1503, här bisatt. Hans lik flyttades år
1526 till Kärnbo kyrka och 1576 till Strängnäs domkyrka. Så småningom
växte ett samhälle upp kring klostret, som efter detta fick namnet Mariefred.

1826), s. IX (m. förteckning på klostrets priorer). —Samme förf. i Wöchentliche Rostocksche
Nachrichten u. Ånzeigen, 1826: St. 19—24, s. 73—95, Beilagen. — A. Hofmeister, Heinrich
von Ribitz, der zweite Prior der Karthause Marienehe in Rostock; i: Beiträge zur Geschichte
der Stadt Rostock, III: 3 (1902), s. 106—108. — G. C. F. LlSCH, Marquard Behr, letzter Prior
der Karthause Marienehe bei Rostock und der Untergang der Karthause; i: Jahrbucher des
Ver. f, Meklenb. Gesch. u. Alterthumskunde, Jahrg. 27 (1862), s. 1—83.

1 Orig. på perg. i RA, avskr. hos Örnhjälm, Miscelianea, T. XI, s. 517—519.

2 Orig. på perg. i RA, avskr. hos Örnhjälm, Miscelianea, T. XI, s. 523—525.

3 Orig. på perg. i RA, avskr. hos Örnhjälm, Miscelianea, T. XI, s. 544.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1935/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free