Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
ISAK COLLIJN
till munkarna i Mariefred och nämner, att han enligt deras önskan avfärdat
dem med kläder och penningar.1 Han hänvisar till deras öppna brev av
samma dag2, där munkarna också förklara, att de för de pengar, som
konungen givit dem, medgivit »hans nadhe anama tiil sigh all the götz som
clostrith tiil panttha sthaa eller tiil wedherköp köpta aera». De bekänna
sig samtidigt alltid vilja förbliva »hans nadis ödmiwka Capellanar och
hulle thro men». Den 25 april 1526 utfärdade konungen försvarelsebrev för
samtliga munkar.3
Ett visst missnöje, »roop», torde dock hava gjort sig gällande på flera
ställen i riket med anledning av konung Gustafs åtgärder mot Mariefreds
kloster. I de framställningar, som han gjorde till Västerås riksdag 22—24
juni 1527, anser han sig bl. a. böra försvara upphävandet av klostret. Han
säger bl. a., att om gamle herr Sten Sture haft några barn skulle Grips-
holm aldrig hava upplåtits för att här bygga ett kloster.4 Rådet och menige
adeln giva i sitt svar på dessa framställningar konungen rätt.5
Munkarna måste således lämna Gripsholm och sitt kloster år 1526;
några sägas hava slagit sig ner i närheten av Mariefred. Det dröjde icke
länge, förrän klosterbyggnaderna till grunden nedbrötos och tegel och sten
härifrån användes till det nya slott, som konung Gustaf vid s. Laurentii
tid (10 aug.) 1537 började uppföra, men som dock icke blev färdigbyggt
under hans livstid.6
Några anteckningar om klosterfolket i Mariefred, som till största delen
sammanställts ur riksarkivets pergaments- och pappersbrev, men även från
andra källor, kunna här lämpligen meddelas.
Som redan ovan s. 151 nämnts, voro grundläggarna av Mariefreds
kloster munkar från kartusianerklostret Marienehe vid Rostock, nämligen
prästmunkarna Fikke Dyssijn och Johan Sanderi samt lekbröderna
Arendh och Kerstärn.7 Av dessa synes den förste hava varit ledare av
1 Gustaf I:s registratur, III (1526), s. 101—103. Se också konungens brev till Måns
Bryntesson m. fi., ibid., s. 103 f.
2 Avtr. ibid., s. 385 f.
3 Ibid., s. 127.
4 Gustaf Is registratur, IV (1527), s. 209.
5 Ibid., s. 217.
6 Om Gripsholms slott se: A. Hahr, De svenska kungliga lustslotten (Stockh. 1899),
s. 331 —569. — G. Nordensvan, Gripsholm o. dess konstskatter. Stockholm 1902, ny
uppl. 1903, m. fi.
7 Perg.-brev 1493 7/i2: »reenliffwes män nw nerwarändis goda feder herre fikke
dyssiin och herre Johan Sanderi, broder Arendh oc broder Kerstärn lekbröder».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
