Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 163
sina dagar. Andra personer, som ingivit sig i klostret, äro Torkillus Tor-
killi, prebendat i Skara (1507)1, Cecilia Hansdotter, Ragnild Ionsdotter
och Anna Laressadotter (1509). Om den sistnämnda upplyses emellertid
i en dorsalanteckning på hennes gåvobrev 1509 27/e, att hon övergav klostret:
»Ista änna postea obiit retrorsum et sponte recessit a nobis». Flera borgare
nämnas i Stockholms stads tänkeböcker, som ingivit sig till Mariefred, däri-
bland rike Simon (1512)2 och Per Cristiernson», »ingeffuen broder j Car-
tusen» (1515).3
Munkarna hava mången gång för sina och sitt klosters angelägenheter
anlitat framstående personer utanför klostret. Så kallas, som ovan redan
påpekats, i ett pärmbrev 1496 22/2 Ragvaldus Ingemundi för »noster pro-
curator constitutus». Borgmästaren Per Slätte i Stockholm uppträdde flera
gånger inför rätten som fullmäktig å klostrets vägnar.
Om det inre livet i Mariefreds kloster är föga känt. Att även de
svenska kartusianerna sysslat med studier, framför allt teologiska, torde
kunna antagas som säkert och bevisas bl. a. av de till vår tid bevarade
böcker, som utgjort del av deras bibliotek. Några handskrifter, som tillhört
detta bibliotek, äro nu icke kända, och munkarna torde knappast i någon
större utsträckning hava sysslat med avskrivning av handskrifter, då ju
klostret var grundlagt i en tid, då boktryckarkonsten redan vunnit vida
spridning och böcker icke blott såldes utan även trycktes inom landet. Ett
undantag utgör den ovan nämnda handskriften av Vita Eschilli, som broder
Karstianus skrivit och som han sedan skänkte till Marienkloster i Hildes-
heim. Vid den katolska översättningen av Nya Testamentet, som Johannes
Magnus år 1525 före sitt fall förberedde, kom på kartusianernas lott över-
sättningen av uppenbarelseboken.4
Vad det religiösa livet inom klostret beträffar, förtjänar en omständig-
het ett närmare beaktande. Kartusianerna i Mariefred torde hava varit
anhängare av jungfru Marie rosenkrans brödraskap och härigenom bidragit
till Mariakultens utbredande denna tid i vårt land.5 Mot medeltidens slut
tog sig tillbedjan av den hel. jungfrun uttryck i en nästan sinnlig dyrkan.
1 Se ovan s. 155.
2 Stockholms stads tänkeböcker 1504—1514, s. 243 f.
3 Stockholms stads tänkeböcker 1514—1520, s. 36.
4 Noreen-Celsius, De versionibus s. bibliorum sveo-gothicis (Holmiæ 1716), s. 16.
5 Den förste som påpekat detta är H. Cornell i sina forskningar angående rosen-
kransmadonnan i svensk konst under den utgående medeltiden. Se uppsatsen Dominikanskt
inflytande på den nordiska bildkonsten under 1400-talet. Speculum humanae salvationis.
Rosenkransen; i: Tidskr, f. konstvetenskap, 2 (1917), s. 101—112, delvis omtr. i Norrlands
kyrkliga konst under medeltiden (1918), s. 182—187.
12 — 35439- Nord. tidskr, för bok- och biblioteksväsen 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
