Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 167
några ruiner återstå. Mariabilden har också på 1500-talet upptagits i klostrets
stora sigill (se slutvinjetten). År 1496 använder klostret ett enklare sigill:
monogrammet it>ø omgivet av bokstäverna øt>pm = sigillum domus pacis
marié (se fig. 1).
Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att kartusianernås store
gynnare ärkedjäknen Ragvaldus Ingemundi i Uppsala också i sitt sigill förde
bilden av madonnan i en strålkrans stående på en halvmåne. Troligen har
han därför varit medlem av rosenkransbrödraskapet. I Linköpings stifts-
och landsbibliotek förvaras en handskrift (J 73), som bl. a. innehåller en av
Ragvaldus Ingemundi till latin verkställd översättning av Magnus Erikssons
landslag och som enligt en gammal tradition skall hava tillhört ärkebiskop
Jakob Ulfsson själv.1 I pärmarna till denna handskrift sitta inklistrade två
exemplar, de enda kända, av ett litet ettbladstryck, innehållande ett träsnitt
med Madonnan i solen och en avlatsbön, vilket blivit tryckt i Danzig år
1506.2 Samma träsnittsstock återfinnes senare i ett år 1515 på domkapitels-
tryckeriet i Uppsala av Paul Grijs utfört tryck; Ragvaldus var som bekant
detta tryckeris inspektor. Det ligger nära till hands att antaga, att det lilla
Danzigtrycket blivit utfört för kartusianerklostret Marien-Paradies i Danzig
och att en del av upplagan befordrats till de svenska kartusianerna genom
Ragvaldus Ingemundis förmedling. Den av påven Sixtus IV beviljade avlaten
på icke mindre än 11,000 år torde med säkerhet gälla rosenkransbrödra-
skapen. Den lilla bönen »Ave sanctissima maria mäter dei» etc. är otvivel-
aktigt en rosenkransbön.
Jag övergår nu till en skildring av Mariefreds klosterbibliotek, byggd
på några bevarade urkundsnotiser och på några i skilda bibliotek, icke blott
i Sverige utan även i Danmark och Norge, kringspridda rester, som en gång
utgjort del av detta klosters boksamling. Till vår tid hava 18 band bevarats,
vilka genom i böckerna gjorda proveniensanteckningar visa sig en gång hava
tillhört »Domus Pacis Marie». Av dessa kommer det största antalet eller 7
stycken på universitetsbiblioteket i Uppsala, 5 finnas i Västerås läroverks-
bibliotek, 2 i Linköpings stifts- och landsbibtiotek, vardera ett band i Sträng-
näs domkyrkobibliotek, Skara läroverksbibliotek (samlingsband med fyra
skrifter), det Kongel. Bibliotek i Köpenhamn och Universitetsbiblioteket i Oslo.
De två sistnämnda hava dock ursprungligen tillhört Strängnäs domkyrkobi-
1 Jag har närmare beskrivit denna handskrift i min studie över Paul Grijs. Uppsalas
förste boktryckare 1510—1519 (1921), s. 6 f., 18 ff.
2 Beskrivet o. avbildat i NTBB, 1919, s. 62—67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
