Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDSKRIFT FRÅN CELESTINERKLOSTRET I MARCOUSSIS I KB STOCKH. 185
antyder, att hans levnadsbana senare fått ett mindre hedersamt förlopp. Han
synes ganska snart efter sin bortgång ha blivit alldeles glömd. Utom Mat-
theuskommentaren har han efterlämnat bl. a. en predikosamling med inc.
Dicite, pusillänimes, conforta, som ävenledes länge tillskrivits andra
författare och tryckts under olika namn1. En handskrift av Geoffroy Babions
Sermones har funnits i Kungl, biblioteket men gick förlorad vid branden
1697. I inventariet 1695 (U 118: 10) upptages nämligen under Manuscripta
in 4° et 8° nr 544 Isagoge in Theologiam. Item Sermones Gaeifridi
Babionis, in membrana.
En av Hauréau ej beaktad omständighet vid frågan om traditionen om
Geoffroy Babion förtjänar emellertid att omnämnas. En på sin tid högt
skattad källa för medeltidens teologiska litteratur var det av den engelske
munken Johannes Bosto Buriensis (början av 1400-talet) författade arbe-
tet »Catalogus scriptorum ecclesiae». Bosto Buriensis skriver enligt T an ner s
edition2: »Babio floruit et scripsit super Mattheum expositionem. Pr. Domi-
nus ac redemptor. Fin. meruerunt. 43, 74, 63. Item Sermones LXX. Pr.
Dicite pusilli. Fin. ante adventum. 74, 43.» Med siffrorna betecknade Bosto
de bibliotek, där handskrifter av resp. texter funnos. Denne Babio identi-
fierades av senare skribenter, däribland Tanner3 och andra före honom, med
Petrus Babio Anglus, som emellertid levde i början av 1300-talet. På detta
sätt uppstod de mest förvirrade uppgifter, som övertogos från den ene för-
fattaren av den andre.
I likhet med de flesta handskrifter av fransk proveniens har A 147
kommit till Kungl, biblioteket med Petau-biblioteket och blivit kvarlämnad
vid drottning Kristinas avresa från Sverige. A fol. 183v står nedtill i yttre
margen S. 269, av stilen att döma från 1600-talet, vilket kan vara ett bi-
bliotekssignum. På 1400-talet fanns handskriften, såsom den redan omtalade
proveniensanteckningen visar, i celestinerklostret i Marcoussis4. Detta kloster
grundades av slottsherren på Marcoussis, Jean de Montaigu, grand-maitre de
1’hötel du roi, enligt en fundationsakt av år 1406 och invigdes 14085. Jean
de Montaigu6 var en av sin tids rikaste ädlingar och doterade klostret fri-
kostigt. 1867 uppskattade M. Lemaire värdet av klostrets egendom till unge-
1 B. HaurÉAU, Notices et éxtraits de quelques mscr., T. 1, s. 34 ff.; T. 2, s. 100 ff.
2 Bibliotheca britannico-hib. (Lond. 1748), s. XXX.
3 A. a., s. 59, samt A. G. LlTTLE, Initia operum latinorum quae saeculis XIII. XIV.
XV. attribuuntur (1904), s. 79.
4 Kommun i arrondissementet Rambouillet, ca. 25 km. söder om Paris.
5 V. A. Malte-Brun, Histoire de Marcoussis (Paris 1867), s. 47 ff.
6 L. Merlet, Biographie de Jean de Montagu; i: Bibl. de V École des chartes, Sér.
3, T. 3 (1852), s. 248-284.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
