Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
RECENSIONER
Stiftarchivs», varvid han särskilt fäst sig vid de hittills mindre beaktade
dorsalanteckningarna på till arkivet hörande urkunder.
Av bibliografiska uppsatser kunna nämnas A. Pfister, »Vom friihesten
Musikdruck in der Schweiz», som särskilt behandlar musiktrycket i två i
Basel 1480 och 1480/81 av Bernhard Richel tryckta missalen, och Ph. Schmidt,
»Die Bibelillustration als Laienexegese», i vilken utom de äldsta lutherska
bibelupplagorna även Baselupplagorna behandlas.
För den schweiziska lärdomshistorien är Fritz Husner’s bidrag »Die
Handschrift der Scholien des Erasmus von Rotterdam zu den Hieronymus-
briefen» av intresse.
Den typografiska utstyrseln är förnäm och jubilaren värdig, innehållet
utgör ett rikhaltigt och värdefullt bidrag av våra dagars lärda forskningar
i Schweiz.
/. Collijn.
Gutenberg-Jahrbuch 1935. Hrsgb. von A. RUPPEL. Mainz: Verlag der Guten-
berg-Gesellschaft, 1935. 381 s. 4°. 111. Pr. 40 rmk.
Den nu föreliggande årgången av Gutenberg-Jahrbuch är den tionde i
ordningen, liksom de föregående utgiven av prof. A. Ruppel, vilken nu helt
övergått att ägna sina krafter åt Gutenbergmuseet och åt den av Gutenberg-
sällskapet bedrivna publikationsverksamheten. Gutenberg-Jahrbuch 1935 är
lika omfattande och varierande till innehållet som sina föregångare: 39 av-
handlingar till boktryckarkonstens historia i 16 olika länder, författade av
15 tyskar och 24 utlänningar. Inalles äro 14 nationer företrädda bland för-
fattarna, ett förhållande som på ett förträffligt sätt framhåller årsbokens
internationella betydelse. Tyvärr är även denna årgång satt med den tunga
Wallau-typen, en i och för sig av Rudolph Kochs mästarhand vackert skuren
typ, men absolut omöjlig för sättning av uppsatser på något av de romanska
språken.
Innehållet berör som vanligt såväl äldre som modern tryckerihistoria.
I denna årgång göres början med Kina. I en uppsats »The origin and
development of printing in China in the light of recent research» har C. H.
Peake lämnat några beriktiganden och tillägg, grundade på det sista decen-
niets forskningsresultat, till Th. F. Carters berömda arbete »The invention
of printing in China and its spread westward» (1925, uppl. 2 1931). Det
viktigaste bidraget i hela årsboken synes mig vara det härefter följande,
»Das Bild Gutenberg», i vilket den outtröttlige Gutenbergsforskaren Otto
Hupp på nära 50 sidor går till rätta med sin gamle antagonist Gottfried
Zedler och hans senaste arbete »Gutenbergs ait este Type und die mit ihr
hergestellten Drucke» (1934), i vilket denne bl. a. frånkänner Gutenberg
tryckningen av den 42-radiga bibeln och för övrigt ställer alla hittills lång-
samt och segt vunna resultat rörande boktryckarkonstens uppfinning och
dess äldsta historia på huvudet. Att Hupp även använder tillfället att bryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
