Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
TONI SCHMID
O lumen ecclesie,
doctor veritatis,
predicator gracie:
nos iunge beatis.
Versraderna återfinnas i dominikanerbreviariet (uppl. Niirnb. 1485. KB 268,
öff. s. Dominici, Ad magn. ant.).
Maria var Skara domkyrkas skyddshelgon och festerna till hennes ära
ha i stiftet som vi redan sett blivit särskilt omhuldade. Man har haft sär-
skild anledning att vara fäst vid Marie himmelsfärd1: i Brynolf Algotssons
kanonisationsprocess meddelas en tradition, enligt vilken Brynolf på denna
dag kunde fira en tacksägelsemässa efter räddningen ur sjönöd. Efter gra-
dualet Benedicta sit finner man i E följande versrader:
Celum: gaude, terra: plaude,
quia gaudens hodie
Christi mäter, digna laude,
scandit thronum glorie.
Samtliga fem missalfragment äro försedda med nottecken i kvadratnoter
på fyra röda linjer. Det synes i Sverige ha varit det mera brukliga. Det
antal av missalfragment utan nottecken, som blivit funna, understiger vida
de andras; antalet av dem ökas något med de ännu i sin helhet bevarade
codices från Sveriges medeltid.
De fyra fragment, som lämnat största delen av de nedan tryckta tex-
terna, stå varandra jämförelsevis nära i tiden och återge i det närmaste
slutpunkten av utvecklingen. Skiljaktigheterna bero utan tvivel på lokala
differenser inom stiftet.
Den bristfälliga bild man får av Skara missaltradition vid slutet av
medeltiden bär en stark särprägel och röjer samtidigt en viss exklusivitet.
Av breviariet veta vi, att intet av de svenska helgonen här får samma rang
som Elin — patrona vesgocie — icke ens Sigfrid, som dock enligt västgöta-
tradition var nära knuten till Skara stift och Husaby. Sent har Botvid upp-
tagits i helgonlängden, och David synes aldrig ha hedrats med mera än en
kommemoration.
Det återstår en kort granskning av canon missae, tryckt i Breviarium
Scarense 1498 bland Actus sacerdotales. En liten del av canon, som från-
sett oväsentliga avvikelser och skrivfel (sumpta i st. f. supra, m. m. d.) är
identiskt med det förra, har bevarats i fragment E.
1 Lektierna för denna fest i Skarabreviariet förutsätta assumptio corporis, Marias
lekamliga upptagande i himmelen. De ingå dock icke i detaljer, säga ingenting om hur
länge Maria legat i graven, innan hon upptogs etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
