Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 249
OLOF LUTH, Nogre stycker aff thenn frije Konst Astronomia (Cod. Holm.
D 77). Med inledning utg. av HENRIK SANDBLAD. Ups. & Lpz. 1935.
XXIV, 91 s. 8°. (Skrifter utg. av K. Humanistiska Vetenskaps-Sam-
fundet i Uppsala, 29: 4.)
Uppsalaprofessorn Olof Luths handbok i astronomi, som ansågs för-
kommen, när Dahlin år 1875 offentliggjorde sina »Bidrag till de matema-
tiska vetenskapernas historia i Sverige», återfanns sedermera av Harald
Wieselgren och upptogs som nr 6 i hans bekanta uppsats Reconditi labores
(Samlaren 1888). Utgiven blev den emellertid icke, fastän den såväl ur sak-
ligt som språkligt hänseende erbjöd stort intresse och därför också flitigt
anlitades av forskningen. En tillförlitlig och lättillgänglig upplaga måste
emellertid anses synnerligen välbehövlig, och med stor tillfredsställelse
konstaterar man därför att en dylik numera kommit till stånd. Utgivaren,
en av professor Johan Nordströms lärjungar, har omsorgsfullt avtryckt den
långt ifrån lättlästa texten och emenderat den där uppenbara felskrivningar
eller missuppfattningar föreligga. De tämligen konstlösa men intressanta
och belysande teckningarna äro samtliga återgivna i originalstorlek. Original-
handskriftens foliering är återgiven i marginalen, varigenom återfinnandet
av tidigare från handskriften gjorda citat underlättas.
I en utförlig inledning har utgivaren dels behandlat arbetets innehåll
och ställning inom den astronomiska litteraturen, dels även undersökt för-
fattarens levnadsförhållanden. På den förra punkten visar det sig att Olof
Luth arbetat tämligen osjälvständigt. Hans skrift ansluter sig till den litte-
ratur, som utgår från Johannes de Sacroboscos i mitten av 1200 talet för-
fattade ryktbara verk Sphæra mundi. Från detta härstammar en oöver-
skådlig mängd bearbetningar på skilda språk, och ända till långt fram på
1600-talet hävdade det sin plats inom undervisningen både på elementar-
stadiet och vid universiteten. Att det astronomiska studiet i Uppsala orien-
terades efter dess principer är således ej ägnat att överraska. Luth har
emellertid enligt vad utgivaren funnit ej slaviskt följt Sacrobosco utan kom-
pletterat hans framställning genom tillägg, hämtade ur den nyare littera-
turen. Intressant är att han ej sällan väljer sina exempel från Sverige
och den svenska geografien. Åtskilliga enskildheter — »såsom när man
vpreser en staka i Vpsala, när dagh och natt lijke longe äre» — bära vitt-
nesbörd om enkla mätningsexperiment, vilka väl företagits av studenterna
under Olof Luths personliga handledning.
Den biografiska delen av inledningen för oss in bland det svenska
prästerskapet under striden om konung Johan IILs liturgiska reform verk.
Olof Luth var bördig från Hälsingland, hade sannolikt genomgått Gävle
gymnasium och sedermera fått sin avslutande lärda utbildning vid univer-
sitetet i Rostock, där den strängaste lutherska ortodoxien satt obestridd i
högsätet. Antagligen har han till facket enligt vad utgivaren gör sannolikt
i främsta rummet varit teolog; astronomiens studium har han väl bedrivit
mera tillfälligt och huvudsakligen på grund av det vid universitetet före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
