Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEWIS EVANS’ KARTA ÖVER PEHR KALMS RESOR
25
finnas wäl ej här anteknade, och jag, som en svag Geographus, har icke
vågat, at dijtskrifva dem: Racoon, som ofta omtalas i andra, tredje och denna
fierde Tomen af min Resa, och ligger i Nya Jersey, är på denna Charta
teknad med orden T. Suecicum, som skal betyda Templum Suecicum eller
Paroecia Suecica; men så äro dock de förnämsta orter upförde.»1 På den
nu upptäckta kartan är Racoon ej utsatt men väl T. Suecicum. Kartbladets
storlek är 35 ’/2X41 cm.
Den tidigare nämnda kartuschen giver en ledtråd i fråga om
reproduktionens tillkomst. Efter Kalms död (1779) utnämndes till hans
efterträdare som professor i oeconomien vid Åbo Akademi e. o. adjunkten i juridik
Salomon Kreander. Han hade tidigare som docent i oeconomien skött Kalms
professur och tyckes genom något slags ackord hava försökt tillförsäkra sig
dennes tjänst redan före hans död, vilket emellertid ej lyckades.
Professorerna vid akademien voro av allt att döma icke övertygade om Kreanders
kompetens och lämplighet för professuren: av konsistoriet blev han ej
uppsatt på förslag. Då det oaktat hans utnämning följde och densamma
föredrogs i konsistorium, väckte den allmänt missnöje.2 I samtida brevväxlingar,
exempelvis i professorerna Porthans och Bilmarks brev till akademiens förre
prokansler, ärkebiskop Mennander, finner man talrika slängar och invektiv
mot denne professorsaspirant och sedermera professor.
Kalm hade i varje fall satt värde på Kreander och Kalms samtliga
efterlämnade papper kommo efter Kalms död i hans ägo. Måhända hade
han av Kalm utsetts att fullkomna hans livsgärning med att publicera de
ännu outgivna delarna av den amerikanska resan. Det framgår av Porthans
korrespondens att ett publikt understöd beviljats Kreander år 1782 för detta
ändamål, men med arbetets fortskridande gick det långsamt. Porthan säger
i ett brev 4 nov. 1783: »sedan han fått ut pengarne för Kalmens resas
fullbordande, tänker han ej mera derpå. Det är likväl skada, at manuscriptet
föll i hans händer»3, och ett par år senare 17 juni 1785: »Mig vitterligen,
har Prof. Kreander ej det ringaste bekymrat sig om Kalmens resebeskrifning.»4
Huruvida Porthans skarpa ord voro dikterade av antagonism mot Kreander
eller om de voro berättigade undandrager sig en senare tids bedömande.
Det förtjänar dock i detta sammanhang antecknas att efter Kreanders död
(1792), så vitt det är bekant, intet försök gjordes av det akademiska konsi-
1 Citerat av SCHAUMAN, Kalms resa, I, Ini., s. XXXI—XXXII.
2 Hjelt, a. a., s. 194 och 328 ff.
3 Bref från Henrik Gabriel Porthan till samtida utg. af Ernst Lagus. Hfors 1898
(Skrifter utg. av Sv. Litt.-sällsk. i Finland, XXXVIII), s. 87.
4 A. a., s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
