Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSKRIFTSPRISER OCH VETENSKAPLIGA BYTESFÖRBINDELSER 43
Då nu den tyska staten vidtagit en välbetänkt åtgärd i syfte att uppehålla
tysk konkurrenskraft på ett allvarligt hotat område, kan man knappast finna,
att bokhandlarorganisationerna lojalt understödja dessa strävanden. De nya
undantagsbestämmelserna äro ägnade att införa ett nytt
osäkerhetsmoment, som helt visst avskräcker många bibliotek från att återupptaga
åtskilliga abonnemang, som eljest nu hade kunnat komma till stånd.
För fem år sedan ställde sig de tyska förlagsorganisationerna bestämt
avvisande mot varje tanke på reduktion av tidskriftspriserna, men det har
visat sig, att de måst uppgiva denna ståndpunkt särskilt inför det mer eller
mindre öppna hotet om fullständig bojkott från deras dittills måhända
pålitligaste och köpstarkaste kundkrets, de amerikanska vetenskapliga
biblioteken. Tack vare den nybildade internationella kommittén och de med
denna samarbetande amerikanska organisationerna skola de väl omsider
tvingas till ytterligare justeringar nedåt, så att medelpriset för ark eller
trycksida kommer i bättre överensstämmelse med övriga
tidskriftsproduce-rande länders. En större konsekvens och enhetlighet i tidskrifternas
rabattsystem skulle vara till fördel för både säljare och köpare. Men vid den
fortsatta kampen mot de alltför vinstbetonade förlagsintressena må man ej
släppa ur sikte det för längesedan framförda kravet på redaktionellt urval.
Det är visserligen sant, att omfånget på en mängd av de dyraste tyska
tidskrifterna nedbringats med drygt en tredjedel, men man måste tyvärr
konstatera, att denna tredjedel icke i första hand vunnits genom utmönstrande
av de akademiska doktorsavhandlingarna. Ett i samband med striden om
tidskriftspriserna flerfaldiga gånger påtalat missförhållande har således ännu
ej rättats. Saken behandlas mycket utförligt i en artikel av Hans Bihl i
Zentralblatt f. Bibl.-wesen, 1935, s. 248—264. Där meddelas bl. a., att av
de 7,301 avhandlingar, som utkommo i Tyskland år 1933, icke mindre än
1,184, d. v. s. 16,2 % ingingo i tidskrifter och voro undandragna den
akademiska bytesrörelsen. Förläggareorganisationerna hade således övertagit
allt som ansågs vara säljbart, d. v. s. givetvis de bästa avhandlingarna,
många därav i utvidgad form, under det att biblioteken och de
institutioner, med vilka dessa stå i bytesförbindelse, fått nöja sig med den stora
massan, som icke haft annan betydelse än att förskaffa doktorstiteln åt resp.
författare och som till största delen aldrig kommer att efterfrågas. Att
biblioteken få behålla sådana avhandlingar, som förläggarna samma år eller
kort efter utgiva i utvidgad form, är ingalunda ägnat att förbättra saken:
sådana ofullständiga och sedermera rättade eller utvidgade tryckalster äro
i bästa fall obehövliga, och deras förekomst i biblioteken kan i många fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
