- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXIII. 1936 /
96

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG

Av

TONI SCHMID, Stockholm

X.

Nyfunna metriska texter från den svenska medeltidens slut.

(Cod. Ups. C 455.)

I ORDENSSTIFTARNAS SPÅR följa skalder och lärda män. Julian av
Speier har med sitt rimofficium lärt ej blott sin orden utan hela den
latinska kristenheten att sjunga om Frans av Assisi, och mot Aquinatens
teser fick ingen av dominikanernas lärare eller predikanter uppträda — ännu
i dag äro de normgivande långt utanför ordenssamfundet. I likhet med
ordensstiftarna själva återfinnas inte så få av ordnarnas sångare och snillen
bland deras beati och sancti.

Vad skalden Julianus betytt för minoriternas sång1 och »ängeln» Thomas
av Aquino för predikarebrödernas äldre skola, ha Birgittas biktfäder —
närmast de svenska, Matthias och de båda Petrus Olavi — varit för birgittinerna
i Vadstena kloster. Med sitt ord och sitt stora anseende hade
Linköpings-kaniken Matthias gått i borgen för Birgittas uppenbarelser. De hade
översatts till latin främst av priorn Petrus Olavi från Alvastra, med hjälp även
av den andre Petrus. Denne åter, magistern från Skänninge, blev konventets
»poëta et praeceptor». Han sammanställde systrarnas veckoritual, författade
själv en del av denna, och blev den förste generalkonfessorn i Vadstena.

Birgitta hade blivit kanoniserad år 1391 och hennes kult spriddes snabbt.
Eftervärlden såg småningom en krets av »birgittinska helgon» i vidaste be-

1 Jag begagnar tillfället, att i anslutning till Julian av Speier rätta och komplettera
en uppgift i NTBB, årg. 1935, h. 4, s. 230. Melodien till alleluiaversikeln »O virgo
pruden-tissima» härrör från den även i Sverige använda alleluiaversikeln »O patriarcha pauperum»
i Julians Franciskusofficium. Jfr Julian von Speier, Die liturgischen Reimoffizien etc., lirsg.
von H. Felder, Freiburg 1901.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1936/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free