- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXIII. 1936 /
99

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG

99

laus Hermanni spelar en betydande roll för henne. Hur går det senare?
Det är inte blott den redan åberopade Katerinalegenden, som vet om
»helg-hetzens vethne ok openbara jertekne» av Brynolf, Nicolaus och Hemming
och därutöver av Thomas i Växjö och Birger i Uppsala — samme ärkebiskop
Birger Gregersson, som beundrat Birgitta och som skrev en historia och en
vacker sekvens om henne och ett annat rimofficium om Botvid, varigenom
det kom till ett slags kultrenässans. Nej, följderna blevo större. Brynolf
Algotssons helighet blev officiellt erkänd, och vid vittnesmålen spelade
uppenbarelserna och ordensmedlemmars utsagor en inte obetydlig roll. Officier
för hans festdag finnas i Vadstenacodices. Allvarliga försök gjordes för
Nicolaus’ kanonisering — vita och miracula äro ännu i behåll — och den
av Birgitta lovordade Hemming i Åbo blev skrinlagd. Detta är endast några
få exempel på inflytandets räckvidd eller åtminstone dess medverkande kraft.

Av Birgittas ord ha också skalder som Birger Gregersson, Nicolaus i
Linköping och Petrus Olavi inspirerats. I Vadstena kloster synes kärleken
till rimmad bön och rytmisk text till andlig sång ha bibehållits intill
medeltidens allra sista skede i Sverige. En liten papperskodex, nu förvarad i
Uppsala universitetsbibliotek under signatur C455, vittnar härom.1 Den har
inte någon uppgift om proveniensort eller ägare, ej heller exempelvis
Vadstena klosterbiblioteks gamla hyllsignatur. Texten är skriven av flera
händer, dels någorlunda omsorgsfullt, dels hastigt och utan estetiska
pretentioner. En äldre sammanhängande del och många tillägg kunna urskiljas.

Tillagda och tydligen vid olika tillfällen införda äro alla förekommande
annalnotiser. Några må nämnas, för att ge en föreställning om deras
karaktär. Sålunda omtalas på ett ställe Johannes’ i Linköping konsekration till
biskop, på ett annat ställe Leo X:s val till påve, på ett tredje — eller rättare
på två ställen — upptagningen av Kristi kjortel i Trier. Alla dessa
händelser hänföras till år 1513.8

1 C 455 i Uppsala universitetsbibliotek (14,5X10, 10,5X7). På frampärmens
yttersida: It[em] dyt wart gebosst. På innersidan stå begynnelseorden Salue mun]di salutare
och en anteckning om Urban V.

2 Fol. 63v: Anno domini MDXIII consecratus est episcopus iohannes lincopensis die

sixti pape / XIII annis vacat sedes. — Jfr Vadstenadiariet: ... Eodem anno [sc. 1513] egregius
Doctor, Dominus Johannes Petri Braske præpositus Lincopensis electus est in episcopum Lin-

copensem, et in dominica proxima aute festum sancti Laurencii consecratus est ibidem per . . .

Fol. 63r: Anno domini (2 ggr) MDXIII circa festum fabiani et sebastiani obiit iulius
predictus et electus est leo [hänvisningstecken till »leo decimus papa», skrivet ovanför noti-

sen] pius dyaconus cardinalis iohannis Item dominica 2a post trinitatis h . .. de inuencione
tunice saluatoris ... eodem die incepit... cantare leccionem ... et stanslaus rediit ad
polo-niam. — Nedtill: Tunica christi inuenta est treueris in festo pasce et .. . philippi et iacobi

Anno MDXIII.

Fol. 62v: leo papa decimus Anno domini MDXIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:02:57 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1936/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free