Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN 228
målningar av 46 recensenter, innehållsrevy över 41
tidskrifter, en fyllig notisavdelning och en
bibliografisk förteckning över svensk lärdomshistorisk
litteratur för år 1934. Av de värdefulla uppsatserna
mà här nämnas några med ämnen, som falla inom
bok- och bibliotekshistorien: I. Andersson, Erik
XIV och astrologien, B. Hildebrand,
Scheeleforskning och Scheelelitteratur, J. Nordström, An
un-known letter from Newton in Swedish possession,
J. Pelseneer, Six lettres inconnues de Berzelius à
Quetelet, E. Waller, Eine unbekannte Ausgabe von
Vesals Epitome, P. Wieselgren, Stiernhielms
återupptäckta familjearkiv, m. fl. Av H. Sallanderär
den välkomna lärdomshistoriska bibliografien, som
registrerar ett aktningsbjudande antal nummer.
Samfundet har samtidigt startat en extra
publikationsserie, Lychnos-Bibliotek, avsedd för omfångsrikare
studier och källskrifter. Dess första volym utgöres
av en väl dokumenterad biografi av N. V. E.
Nordenmark, Anders Celsius, professor i Uppsala, 1701
—1744 (284 s. 8°.). Samfundets publikationer hava
utgått från Almqvist & Wiksells officin i Uppsala,
som även handhar deras distribution. För
årsavgiften, som är 8 kr., erhålla medlemmarna Lychnos;
övriga publikationer kunna de förvärva till för
medlemmar nedsatt pris. A. N.
Bibliotekaren A. Holmberg har i anslutning till
sin artikel i föregående häfte av NTBB om
»Tidskriftspriser och vetenskapliga bytesförbindelser»
också gjort ett inlägg i samma viktiga fråga i Nord
medicinsk tidskr., Bd 11 (1936), s. 785-787 undertitel
»Det tyska tidskriftsväsendet alltjämt i behov av en
reform».
En bibliografi över »Svensk tobakslitteratur»
(Stockh. 1936. 77 s. 8° - Bibliotheca nicotiana, III)
har utgivits av E. Lu n d. Anteckningarna ha tidigare
varit publicerade i Tobaksarbetaren, årg. 20—22 (1934
—36), men föreligga här i något utvidgad form.
En »List of professor
Vilhelm-Carlheim-Gyllen-sköld’s scientific publications», uppgjord av K.
Molin, har offentliggjorts i Kosmos, Bd 13 (1935). Även
sep. Stockh. 1936. 4 bl. 8°. Förteckningen innehåller
73 nummer.
Danmark.
Aarhus. Statsbiblioteket.
Vilhelm Grundtvig 70 Aar 26 Juli 1936.
For den Fremtid, som en Gang vil bedømme
vor Tids Biblioteksvæsen, vil blandt danske
Bibliotekarer Vilhelm Grundtvig1 staa i et
1 Portræt se NTBB 1921.
interessant Lys, fordi han af en lunefuld
Skæbne blev anbragt paa en udsat Post.
Efter ved sit store og dygtige Katalogarbejde,
hvorunder han fik Lejlighed til 1898, at
debutere med Forsvar for »Samarbejde mellem
vore Biblioteker», at have bragt
Veterinær-og Landbohøjskolens Bibliotek op paa en
Basis, hvorfra det var forholdsvis let at
bringe dets Navn og selvfølgelig dets Bøger
ud til Vejlederne for vor opvakte
Landbostand, blev han 1903 tilkaldt for at bringe
det Aaret forud oprettede Statsbibliotek i
Aarhus op fra en ret forkvaklet Tilværelse.
For her at naa Resultat maatte han nemlig
først ordne de økonomiske Forhold, dernæst
maatte han ordne de ophobede Bind, Bøger
og Aviser og have Indseende med
Menneskestrømmen, som belejrede Læsesalen i den
korte Tid, der var Adgang, Forhold som alle
skyldtes den Omstændighed, at Biblioteket
vei fik Penge af Ståt og Kommune, men
meget smaa Penge, og at det havde
utilstrækkeligt Personale, men dog mange Pligter
overfor besøgende og Laanere udenfor Byen.
Trods de indre vanskelige Forhold greb
han Sagen an med frejdigt Mod, hvilket
allerede saas ved Aarhus Udstillingen, og Skriftet
»Stationsbyens Folkebibliotek» (1909) minder
om hans Andel. Hans vidtrækkende
Interesse kan dog bedst læses ud af det Skrift
»Bibliotekssagen i Danmark» (1910), som blev
hans og Statsbibliotekets Indlæg i de
Diskussioner, som skaffede Danmark et nyt
folkeligt Biblioteksvæsen. Det blev ikke
Grundtvigs Ideer, som trængte igennem; men
alligevel tabte han ikke Troen paa, at
Statsbiblioteket havde en Mission netop paa dette
Omraade, og der er ingen Tvivl om, at hvis man
klart og tydeligt i sin Tid havde givet dette
Bibliotek eet Maal, vilde hans Indsats have
været mere iøjefaldende; men
Statsbiblioteket havde ulykkeligvis faaet tre 1) at være
Overcentral, 2) være Nationalbibliotek som
Reserve til det kongelige og 3) at være
viden-skabelig-universel, dog ikke saa absolut
videnskabelig som de to ældre københavnske
Søsterbiblioteker.
Baade i sit Indlæg om Bibliotekssagen og
en lille Pjece fra 1912 om Statsbiblioteket er
Grundtvig klar over, at Biblioteket til
Fordel for folkelig Oplysning maa gaa jevnt
videnskabeligt frem . . . »Skulde der blive
Universitet i Aarhus, vil Statsbiblioteket vei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
