Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIS CELLANE A
213
På första sidan finnes med hand från 1600-talet följande anteckning:
Ex BIBLIOTECA IOANNIS Tertii Regis Sveciæ Inscriptus
Cata-logo loan Co: a TARNOW. Denne greve Tarnowski torde vara
ryttmästaren Johan Stanislaus Amor Tarnowski, f. 1642, † 1689, bl. a.
känd som grundare av dominikanerklostret Tarnobrzeg vid Dziköw. Boken
har väl via Sigismund kommit att hamna i Polen.
Exemplaret är tyvärr icke fullständigt; följande blad saknas: biiij (med
träsnittet framför lib. I), kG (med träsnittet framför lib. IV), n8, pij— p,,, r10
(med träsnittet framför lib. V), t8 (med träsnittet framför lib. VI), ddij (med
träsnittet framför Regula Salvatoris) samt ffx — ff8, alltså inalles 22 blad. De
bevarade träsnitten och initialerna äro illuminerade i vackra, klara färger.
Den för pergamentsexemplaren utmärkande varianten å bl. 340b, på vilken
sida Birgittaträsnittet bl. 12b pass. blivit insatt och texten på grund härav
ombrutits, förekommer även i detta exemplar.
Isak Collijn.
Codex Juliacensis. I första häftet av innevarande årgång har jag i en
uppsats »Handskrifter till Petrus de Dacia, Vita Christinae Stumbelensis»
redogjort för de handskrifter, som ligga till grund för vår kännedom om
detta vår svenska litteraturs första verk. Denna har hittills uteslutande
vilat på en i den katolska pastors- nu till Probstei upphöjda Mariakyrkan
i den lilla staden Jülich i Rhenprovinsen befintlig handskrift, som emellertid
under en följd av år varit försvunnen. Två andra handskrifter hava en
gång funnits i Cäciliastiftet i Köln och i kartusianerklostret S. Barbara i
samma stad. En avskrift från år 1635 påträffade jag år 1925 i klostret
Einsiedeln i Schweiz (cod. 470), vilken nu av undertecknad utgivits i Svenska
fornskriftsällskapets samlingar, Lat. ser., Bd II.
Vid undersökningar, som jag år 1917 lät anställa i Jülich, befanns
handskriften någon gång i början av 1900 talet hava utlånats till domherren
Arnold Steffens, vilken som postulator var ivrigt verksam för Kristinas av
Stommeln kanonisation, vilken ägde rum den 12 aug. 1908. Steffens hade
icke återlämnat handskriften, men efter vad som senare kunde konstateras,
hade densamma blivit förd till Rom för att här användas som bevismaterial
under kanonisationsprocessen. Ett antagande, att handskriften efter
processens avslutande och Kristinas helgonförklaring kommit att stanna i Rom,
har genom undersökningar, som hans eminens kardinal Giovanni Mercati
låtit företaga i Congregazio dei sacri riti, visat sig ogrundat. För att vinna
klarhet i frågan begav jag mig nu i höst till Köln, där jag den 1 okt. gjorde
förfrågningar i det ärkebiskopliga biblioteket och arkivet samt i
generalvikariatets registratur. Då här inga anteckningar funnos om handskriftens
emottagande från Rom eller dess återsändande till Jülich — man erinrade
sig dock dunkelt, att handskriften en längre tid förvarats i registraturet och
för ett eller annat år sedan möjligen återsänts till Jülich — begav jag
16 — 36609. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
