Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
219
åsikter, för vilka skilda forskare gjort sig till tolk. Frågan gäller framför
allt, om handskriften bör betraktas som ett officiellt från kansliet utgånget
aktstycke eller som en mekanisk i ett kloster gjord avskrift. I handskriften
ingå nämligen partier av rent teologiskt innehåll, som stå sida vid sida med
de kameralistiska och annalistiska delarna. Paludan-Müller har på grund
av handskriftens oenhetliga innehåll framställt sin »skrivboksteori», att
handskriften endast utgör skrivövningar av stycken utan något inbördes
sammanhang. Häremot tala dock främst de drivna händer, varmed codexen
är skriven. Paludan-Müllers teori uppkallade historikerna till gensagor,
först Oluf Nielsen i hans för den tiden förträffliga edition av »Liber census
Daniae» 1873 och Johannes Steenstrup i »Studier over Kong Valdemars
Jordebog» 1873—74. I den följande polemiken mellan Paludan—Müller och
Steenstrup ingrep K. Erslev medlande, han antog, att bandskriften i sin
helhet avskrivits av en hög kanslitjänsteman, som tillika var en andlig.
L. Weibull framlade i »Kung Valdemars jordebok» 1916 en skarpsinnig
observation, grundad på de olika läggens sammansättning och antog, att
jordeboken ursprungligen bestått av icke mindre än åtta olika handskrifter, en
åsikt som senare upptagits av flera danska historiker, bl. a. E. Arup i första
bandet av hans »Danmarks Historie» (1925).
I ett följande kapitel undersöker förf. handskriften ur paläografisk
synpunkt och kommer till det resultatet, att den bör dateras till omkr. 1300, icke
såsom förut ganska allmänt gjorts till omkr. 1260. Vidare slår han fast,
att handskriften är skriven av två ganska likartade händer, varav den ena
skrivit jordeboksstyckena, den andra huvudhandskriften. Kaalund har
redan påpekat, att den första handen också skrivit laghandskriften AM 455
12°, i vilken skrivaren nämner sig: frater Johannes Jutæ i Sorö
cistercienserkloster. I slutet av handskriften finnes ett utdrag ur ett testamente,
skrivet med diplomskrift från första tredjedelen av 1300-talet. Någon hjälp
vid handskriftens lokalisering erhålles dock icke av de i testamentet
förekommande namnen. Även med en annan handskrift, som tillkommit i Sorö,
näml. NkS 66 8°, en örtabok m. m., erbjuder Kong Valdemars Jordebog i
paläografiskt hänseende stor likhet. Även denna handskrifts skrivare är
känd: munken Kanutus Yuul i Sorö.
Paläografiskt knytes jordeboken således till cistercienserklostret i Sorö.
Flera av de teologiska stycken, som ingå i handskriften, äro också
författade av cistercienser, så »De regis filio captiuato» av Bernhard av
Clairvaux, »Explicatio alarum Cherubim et pennarum» av Alanus ab Insulis,
vidare förekommer en påvelista och Gregorius IX:s reformerade
benediktinerregel, som ej äro utan sitt intresse för ett cistercienserkloster. Å andra sidan
kunna de kameralistiska partierna ej vara skrivna i kansliet. De innehålla
nämligen talrika avskrivarfel, av vilka flera kunna visas härröra från
svårlästa diplom, vars stilar avskrivaren ej behärskat. Förf. kommer därför till
det resultatet, att jordeboken skrivits i Sorö kloster — den ene skrivaren
Johannes Jutæ är ju redan identifierad. Medlemmarna av detta klostersam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
