Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
221
Det lider intet tvivel, att det nu rådande livliga intresset på
biblioteksväsendets och den bibliografiska forskningens områden framkallat behovet
av ett uppslagsverk av denna art. Den bokhandelsframgång, som lexikonet
enligt uppgift från förlaget rönt, talar ju också härför. Men det är
tvivelaktigt, om detta behov fylles av föreliggande verk. Det måste sägas ifrån,
att detsamma är synnerligen ojämnt. Flera artiklar äro felaktiga och måste
omredigeras, andra kunna utan skada uteslutas, då däremot flera viktiga
företeelser på bokväsendets område saknas. Lexikonet skiljer sig därför
mindre fördelaktigt från andra encyklopädier och uppslagsverk, där vi äro
vana att finna artiklar präglade av tysk exakthet, grundlighet och lärdom.
Det har också emottagits med en ganska amper kritik i fackpressen, om än
syftet med detsamma lovordas.
En huvudanmärkning, som redan riktats mot lexikonet (A. Bömer i
Zentralbl. f. Bibl.-wesen, 1935) rör de onöjaktiga artiklarna om de tyska
vetenskapliga biblioteken, som egentligen blott upprepa notiserna i Minerva.
En särskilt skarp kritik har som det synes med rätta riktats mot artikeln
Preuss. Staatsbibliothek. Även mot behandlingen av nordiska bibliotek kunna
anmärkningar riktas. Sålunda blev statsbiblioteket i Aarhus redan 1934
tilllika universitetsbibliotek. Proportionen mellan de olika artiklarna är
synnerligen ojämn. Artiklar sådan som ABC-Buch (här saknas bibliografi),
Ablassbrief, Aderlasskalender (här nämnes blott Laxierkalender 1457) för att nu
blott taga några exempel borde hava varit fylligare. Ät avdelningen Bibel
är det kanske icke oriktigt att ägna flera sidor, men är det nödvändigt att
här uppräkna alla kända exemplar av den 42-radiga bibeln? Ofullständiga
uppgifter möter man här och var. I artikeln Auktionen, som fått ett
förhållandevis stort utrymme, säges sålunda, att den första holländska
bokauktionen ägde rum i Leiden år 1604. H. O. Lange har dock påvisat, att
en auktion hållits här redan 1593 (se hans viktiga avhandling »De hollandske
Bogauktioner i deres første halve Aarhundrede» i denna tidskrift, 1914,
s. 133—148, icke citerad i lexikonet).
Av stor vikt i en uppslagsbok av denna art äro naturligtvis de artiklar,
som röra boktrycket. Dessa äro i regel författade av Schottenloher, men
äro icke alltid tillförlitliga. Så kallas Nicolaus Bakalar för »den äldste och
till namnet ende kände boktryckaren i Polen under det 15de årh.». Nu var
emellertid Mikulås Bakalar verksam i Pilsen i Böhmen, där han tryckte
böcker på tjeckiska (1488? 1498—99). Den äldste boktryckaren i Polen var
däremot en Caspar de Bavaria, som nyligen identifierats med en Caspar Straube
(båda saknas i lexikonet). Under Bakalar hänvisas till Schubert i ZfB 4 i
stället för 16, ytterligare ett bevis för, hur hastigt dessa artiklar tillkommit.
Under Dietz nämnes den av honom i Köpenhamn tryckta danska bibeln med
tryckåret 1548; Christian III:s bibel utkom som bekant år 1550. Den danske
prelaten Christian Pedersen kallas »wandernder Buchführer u. Buchdrucker»,
ehuru han själv aldrig utövat boktryckarkonsten, men väl på olika tryckerier
utgivit ett antal böcker. Hans förnämsta arbete, Saxo-upplagan 1514, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
