Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.. SJÖDIN
lämnats till konungens kansli eller arkiv.1 Men lika troligt är att den
redan hösten 1558 inlagts i Gustav Vasas kansli.
Har Peder Svart lagt sin hand även vid den andra upplagan? Svaret
är ingalunda självfallet. Man har påpekat, att denna knappast kan lia
tryckts före 1559 års början. Den gamla teorien om att den första
upplagan indragits är säkerligen oriktig.2 Rättelserna äro varken så
omfattande eller så radikala, alt de kunna ge stöd däråt. Den andra upplagan
trycktes naturligtvis, emedan den första visat sig vara för liten. När det
skedde är ovisst. Blev den färdig redan i januari 1559 kan ju Peder Svart
mycket väl ha lagt sin hand därvid.8 Flera av rättelserna, särskilt de
formella, tyda dock på, att Peder Svart ej haft något med den andra
upplagan att skaffa.4 Och är del troligt, all den första upplagan redan så
snart visat sig vara otillräcklig? Det förefaller mest sannolikt, alt den
andra editionen utkommit senare, troligen under Erik XIY:s tidigaste
regeringsår.5
Peder Svarts »Ahrapredikning över Gustav Vasa trycktes år 1620 av
Sylvester Johannis Phrygius.6 Edén har jämfört trycket med del dcfekta
1 Jfr nedan s. 23, 29.
- Att årtalet 1558 behölls i det nya trycket talar knappast för att den första upplagan
indragits.
3 Den 4 febr. 1559 tillskickar konung Gustav från Arboga hertig Erik »ähnnu tije
exem-plaria aff vår svar på thenn danske crönicke» (GFil, 29, s. 2<S). — Den 10 dec. 1558 erkände
hertig Johan från Abo mottagandet av »the swenske Cronickcr, som k. M:t haffner bonum
tilskicke latidtt» (Rött nr 403, KA).
1 Varför skulle Peder Svart ändra t. ex. stället »Han war så klook rät som een geet»
— ord karaktäristiska för sin upphovsmans mustiga språk — till ’ Han hade så ganske
litet weett»? Flera andra formella rättelser ge uttryck åt cn annan språkuppfattning ün
den, som fått sitt uttryck i första upplagan. Även de ortografiska ändringarna — vare sig
de tillskrivas författaren eller boktryckaren — peka i samma riktning. De sakliga
rättelserna äro få. de fylla på ett par punkter luckorna i Gensvarets beviskedja.
5 Texten till Gensvaret i den andra upplagan samt Appendix äga åtminstone en typ (M).
som ej begagnats i texten till den första upplagan. Det tyder på att de tryckts rätt långt
efter den sistnämnda. Nelson har (s. 104, not 1) framkastat den tanken, att de 200
krönikor, som enligt li K II 1501 (s. 139) dä inbundits, just syfta på Peder Svarts rimkrönika.
Det är mycket sannolikt, men blott under förutsättning, att den andra upplagan nyligen
utkommit. Flera andra skäl, för vilka liär ej kan redogöras, ledde mina tankar på samma
spår, redan innan jag uppmärksammat denna notis.
6 Om Phrygius se Stiebnman, ISibliotheca Siiiogothica, s. 03—08, Biographiskt Lexicou 11,
s. 213—220. Phrygius inskrevs vid Rostocks universitet i slutet av sept. 1598 (Hofmeister,
Matrikel, 2, s. 201) och i Wittenberg i mars 1002, då han promoverades {Album Academiae
Yitebergensis, 2, s. 488). Dessutom har han enligt egen uppgift studerat i Jena (»11.
Johans III. Frimodelige Dödzkamp», Holmiæ 1020, dedikationen). Redan tidigt förstod
han att skaffa sig förbindelser med hovet; som mellanhand tyckes i senare tid främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
