Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(5 RECENSIONER
de tankar och bilder, som städse liva framställningen och skänka den ett
särskilt behag.
Leyh-festskriften innehåller 36 uppsatser av olika författare,
representerande åtta länder, — förutom Tyskland — England, Frankrike, Förenta
Staterna, Norge, Sverige, Tjeckoslovakien och Österrike. De nordiska
bidragsgivarna äro: I. Collijn, Stockholm, »Zwei Widmungsexemplare eines
Werkes des Valentinus Erythræus 1574», W. Munthe, Oslo, »Vom Lesesaal
ins Magazin zurück» och A. Nelson, Uppsala, »Zum Wimpfeling-Codex
der Universitätsbibliothek zu Uppsala».
Festskriftens högt förtjänte redaktör, Bibliotheksrat Dr. E. Leipprand,
Tübingen, har sammanfört uppsatserna i ett antal grupper, av vilka de
mest omfattande äro: »Bücher und Handschriften aus Mittelalter und
Renaissance», »Bibliotheksgeschichte» och »Bibliotheksverwaltung».
Här kan naturligtvis icke komma i fråga att uppräkna titlarna på alla
de olika bidragen, långt mindre redogöra för deras innehåll. De
framlägga alla rön och resultat av intresse och betydelse för skilda sidor av
bok- och biblioteksväsendet. Några må dock särskilt nämnas, som ur
historisk eller principiell synpunkt behandla kärnproblem i
biblioteksförvaltningen.
Den amerikanske bibliotekarien C. H. Brown dryftar på ett dussintal
sidor likheter och skiljaktigheter i förvaltningen av universitetsbibliotek i
Förenta Staterna och Tyskland. Brown konstaterar inledningsvis, att
hittills få direkta jämförelser företagits mellan olika länders
biblioteksförvaltning i teori och praktik. De grundläggande förutsättningarna äro oftast
så olikartade, att det som passar för det ena landet är föga
ändamålsenligt för det andra. De intryck av biblioteksförhållandena, som främmande
bibliotekarier hemföra från av dem besökta länder, äro å andra sidan icke
sällan gynnsammare än förhållandena i verkligheten te sig för fackmännen
i det egna landet. En amerikansk bibliotekarie har svårt att tro på de
amerikanska bibliotekens alla företräden sådana de understundom
framställas av besökande främmande kolleger.
Det amerikanska systemet för den högre undervisningen är, framhåller
Brown, i ganska hög grad influerat från Tyskland; i mångt och myckel
äro universiteten organiserade efter tyskt mönster; antalet universitet är
emellertid många gånger större i Amerika än i Tyskland, om man också
— som nödvändigt är — bortser från colleges, som blott äro påbyggnader
på den högre skolan och icke utdela doktorsgraden. Själva
undervisningsmetoden vid de amerikanska universiteten gör, att studenterna i mycket
stor utsträckning äro hänvisade till bibliotekens bokförråd, vilket i sin tur
kräver, att de begärda boklånen kunna utan tidsutdräkt och helst
omedelbart expedieras; att den lånesökande anmodas att återkomma nästa dag
— något som i många fall sker vid de tyska universitetsbiblioteken — är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
