Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSION KU
47
uteslutet vid de amerikanska, där besked angående en beställd bok vanligen
kan lämnas efter några få minuter. Då därtill kommer, att
besöksfrekvensen är så stor, att man beräknar, att vid de större amerikanska
universiteten 5,000 à 10,000 studenter dagligen besöka universitetsbiblioteket för
att begagna dess böcker, måste man konstatera, att de amerikanska
universitetsbiblioteken brottas med förvaltningsproblem av en annan
storleksordning än de tyska. Bibliotekspersonalen är därför mångdubbelt större
i Amerika än i Tyskland, och av bibliotekschefen fordras där i främsta
rummet att han är en organisatör; i jämförelse därmed äro lians
vetenskapliga kvalifikationer av underordnad betydelse och på intet sätt
utslagsgivande för hans anseende och ställning vid universitet. Brown stryker
emellertid under, att utvecklingen av den vid de amerikanska biblioteken
nödvändiga tekniska mekaniseringen i vissa fall lätt kan leda till en
övervärdering av det mekaniska och göra mekaniseringen till
självändamål.
Av europeiska biblioteksmän i ledande ställning är förmodligen
Oslobibliotekets chef Wilhelm Munthe den, som mest haft tillfälle att sätta
sig in i biblioteksförhållandena i Förenta Staterna. Det är på intryck från
den hösten 1936 företagna tredje studieresan till Amerika, som han grundar
sitt festskriftsbidrag. På ett synnerligen instruktivt sätt belyser Munthe
den av Brown antydda undervisningsmetoden vid de amerikanska
universiteten, vilken kommer studenterna att dagligen i hundra- eller tusental
storma biblioteken och dess läsesalar. Munthe anför ett målande citat
från en amerikansk universitetsrektor, H. W. Wriston, som jämför den
stora läsesalen med hallen i Grand Central Station i New York. Det enorma
tilloppet av undergraduates med deras anspråk på utrymme och
elementära böcker gör det omöjligt för forskarna att använda läsesalarna. Del
var för att överhuvud taget kunna härbärgera forskarna inom biblioteket,
som man vid de amerikanska universitetsbiblioteken började upplåta
sittplatser åt dem utmed ytterväggarna i själva bokmagasinen. Denna åtgärd,
som faktiskt var en nödfallsutväg, framkallad av det otillräckliga
utrymmet i läsesalarna, kom emellertid att uppfattas som en rationell metod
föl-klyvning av de olika kategorierna av biblioteksbesökare och ledde till sist
därhän, att man i nyuppförda biblioteksbyggnader från början anordnade
privilegierade studieplatser i bokmagasinen. Munthe redogör för, huru
man i den år 1935 för Columbiauniversitets i New York bibliotek
uppförda nybyggnaden i själva bokmagasinsvåningarna förutom ett par hundra
slutna studieceller placerat i gången mellan hyllställen icke mindre än 426
sittplatser. Inför denna utveckling av vad som från början varit en
nödfallsåtgärd frågar sig Munthe, huruvida denna fordran att få arbeta mitt
bland böckerna är praktisk och önskvärd. Han ifrågasätter, huruvida det
icke vore bättre att placera de privilegierade forskarna i en särskild läse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
