Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSION KU
49
sidor och utgöra enastående dokument i biblioteksförvaltningshistoriens
annaler. Predeeks mycket stora förtjänst är att hava i grund studerat
dessa utanför England högst svåråtkomliga aktstycken. I själva verket
har det hittills överhuvud saknats en så detaljrik och ingående
framställning av Panizzis katalogtekniska åsikter och åtgärder som den, som
Pre-deek nu givit.
Den äldsta tryckta alfabetiska katalogen över British Museum’s
bokbestånd utkom i 2 folioband år 1787. En nybearbetning trycktes 1813—
1819 i 7 oktavband. Denna bearbetning var ombesörjd av Panizzis
företrädare först som avdelningschef och sedan som bibliotekschef Sir Henry
Ellis med biträde av H. H. Baber, som var Panizzis närmaste företrädare
som chef för bokavdelningen. Denna sjubandskatalog företedde den
olägenheten, att inga enhetliga regler för titlarnas kopiering från början
förelegat och att tryckningen igångsatts, innan katalogmanuskriptet var fullt
färdigställt och noga kontrollerat mot själva böckerna. Nyförvärven efter
1819 infördes på inskjutna blad eller mellan raderna. Ar 1834 hade det
av de 7 banden redan blivit 23 folioband, vilka fördes i 2 exemplar, det
ena för tjänstebruk och det andra för begagnande i läsesalen. Först
infördes böckernas lokalsigna endast i tjänsteexemplaret, men år 1836, då
signer ingstvång för al lmänhetens bokbeställningar påbjöds, även
i läsesalsexemplaret. Fr. o. m. år 1834 blevo emellertid klagomålen över
katalogens ohanterlighet och beskaffenhet alltmer högljudda, särskilt som
i det för publiken avsedda läsesalsexemplaret en mängd viktiga
specialsamlingar, som hade egna kataloger, icke blivit införda. Man krävde nu
nykatalogisering av hela biblioteket. På biblioteksstyrelsens begäran
utarbetade Baber, som då var chef för bokavdelningen, en plan till en nv
alfabetisk katalog och föreslog Panizzi till ledare för företaget. Denna plan
blev sedermera modifierad därhän, att katalogiseringsarbetet skulle uppdelas
på flera självständiga bearbetare, av vilka Panizzi skulle vara en, och
försiggå icke efter bokhyllorna, utan alfabetiskt efter de gamla katalogerna.
Sedan arbetet en tid fortgått efter dessa linjer, råkade det i stackning,
vadan Baber, säkerligen i samråd med Panizzi, den 19 jan. 1836 föreslog
biblioteksstyrelsen, att katalogiseringen icke längre skulle äga rum
alfabetiskt bokstav efter bokstav, utan efter bokhyllorna och samtidigt
igångsättas på olika ställen. Styrelsen infordrade nu Panizzis yttrande härom,
vilket han avgav den 23 febr. s. å. I detta yttrande utvecklar Panizzi en
genomtänkt plan för den nya katalogen. Den skulle bli alfabetisk, med
titelkopiorna utskrivna efter böckerna själva, enligt fasta
katalogiserings-regler o. s. v. Katalogen skulle skrivas på lösa blad i två exemplar, ett
för tjänstebruk och ett för publiken. När Baber sommaren 1837 avgick
ur tjänsten, blev Panizzi, som redan förut nämnts, hans efterträdare, på
vars lott det nu föll att realisera katalogföretaget. Detta försvårades i
4 — 3S6. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
