Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
RECENSION Kit
högsta grad därigenom, att biblioteksstyrelsen fordrade, att den nya
katalogen skulle börja tryckas år 1839. Panizzi måste giva vika, men
lyckades utverka, att enhetliga katalogregler först skulle stadfästas. Han
framlade därpå den 18 mars 1839 sina 91 katalogregler, som blivit kallade
»katalogreglernas Magna charta» (de hava omtryckts flera gånger, senast
år 1920). De fastställdes med några modifikationer av styrelsen den 13
juli 1839. Enligt styrelsens beslut måste Panizzi nu omedelbart skrida
till tryckning av den under utarbetning varande katalogen, av vilken l.a
bandet innehållande bokstaven A utkom från trycket 1841. Detta band
blev det enda, som trycktes. Varken Panizzi själv eller publiken var
tillfredsställd därmed, och till sist lyckades Panizzi förmå styrelsen att
besluta tillsvidare uppskjuta katalogens tryckning.
Man skulle ha väntat, att Panizzi nu skulle få i lugn utarbeta en
handskriven alfabetisk katalog över British Museum’s hela bokbestånd, för vilken
han redan kämpat i ett årtionde eller mer. Anhängarna av planen att
omedelbart trycka katalogen vilade icke i sin agitation. En ny
parlamentarisk kommission för frågans behandling tillsattes år 1847; efter att ha
hållit 64 sammanträden avgav denna kommission år 1849 till parlamentet ett
betänkande omfattande 823 foliosidor och 172 sidor register. I detta
betänkande finnas tryckta ett flertal vidlyftiga yttranden och svaromål av
Panizzi, vilka på kommissionen verkade så övertygande, att den — liksom
sedermera parlamentet — ställde sig på hans sida.
Panizzis förblivande betydelse som bibliotekarie är — jämte byggandet
av British Museums stora läsesal — att han under en tid, som ännu icke
var tekniskt mogen för genomförandet av en sådan jätteuppgift som
tryckandet av en katalog över världens största bibliotek, genom sina fint
genomtänkta katalogregler och genom kravet på att katalogen borde föreligga
färdig i handskrift från A-—Z, innan tryckningen kunde börja, skapade
de traditioner, som gjorde det möjligt för hans efterträdare alt genomföra
tryckläggningen. Den har efter Panizzis tid skett två gånger, 1880—1905
och 1931 ff.
Medan det för Englands och Frankrikes nationalbibliotek, som bägge
äro presensbibliotek, varit det naturligaste att låta sina av trycket utgivna
kataloger omfatta endast de egna bokbestånden, är den under utgivning
varande motsvarande tyska katalogen en kollektivkatalog, en
»Gesamtkatalog» för flera bibliotek. Hur den preussiska kolleklivkatalogen, som efter
decenniers förarbeten började utgivas år 1931, fr. o. m. Bd 9 år 1936
förvandlats till en allmän tysk katalog, inbegripande icke mindre än 102
rikstyska och österrikiska vetenskapliga bibliotek, är ämnet för en ytterst
läsvärd programmatisk uppsats av Joris Vorstius, den kände bibliografen
och Berlinbibliotekarien. Det skulle dock föra för långt att här ingå på
detaljerna i de överväganden, som lett till detta resultat. Den preussiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
