Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TONI SCHMID
Sverige tillåter att göra jämförelser i större utsträckning. Det är dessutom
det enda skede, som lämpar sig för en undersökning av kyrkolärareofficiet
som sådant här i landet.
Cistercienserna grundlade de första klostren i Sverige, eller i varje fall
de första, som kunde hålla sig kvar. De funnos i alla stift med
undantag endast av Växjö, det minsta av de svenska stiften. En
cistersien-ser munk blev den förste ärkebiskopen i Uppsala, en ordensbroder till
honom var senare biskop i Skara. Gråmunkarna, som de efter sin dräkt
kallades före franciskanerna, voro kulturbärare. Jordbruk och
hantverk liksom den andliga odlingen togo intryck av deras metoder och
idé-riktningar.
Cistercienserna1 läste på Bernhardsdagen den 20 augusti en mässa med
introitus »In medio ecclesiae» och med bönerna »Perfice in nobis», »Grata
tibi sit» och »Suum in nobis»
»In medio ecclesiae» börjar den mässa, som särskilt är avsedd för
kyrkolärare. Huru förhålla sig nil de svenska källorna?
Del blir ingen överraskning, när Abo stift har dominikanernas hela
Bernhardsmässa och festgrad (simplex). Bortsett från dominikanernas
ledande ställning under långa tider har i detta stift aldrig funnits något
kloster, som medelbart eller omedelbart härledde sitt ursprung från Citeaux.
Bernhardsmässan är en vanlig bekännaremässa, »Os iusti». De tre bönerna
härstamma tydligen från Nursiahelgonet Benedikt: »Intercessio», »Sacris
altaribus» och »Protegat nos».2
Mindre väntad är Uppsalamässan: samma mässbön, en hänvisning till
commune confessorum och den ändå lägre graden novem lectionum.3
De övriga stiften kombinera. »Os iusti» användes även i Västerås,
Strängnäs och Linköping, men både Linköping och Strängnäs läsa i denna
mässa cisterciensernas böner. Strängnäsmissalct — ännu det tryckta —
meddelar dessa tre mässböner tillsammans, i slutet av hela
Bernhards-mässan. Det tyder på att mässan icke övertagits komplett en för alla
1 Se t. ex. Miss. O. Cisterc. s. xv, Ms L 305 i Kantonalbiblioteket i Freiburg i Schweiz. I
två cisterciensermissalier från 1100-talet äro endast mässbönerna senare tillagda. Ms LISS
och L 163, 1. c.
2 Missale (Aboense) 190, Universitetsbiblioteket i Helsingfors. Missale Aboense 1488. .1 fr
Missale OP, Ven. 1494.
3 Miss. l’ps. novum 1513. Samma bön är senare tillagd i Helgeandshusmissalet. Miss.
Ups. vetus [1484] innehåller endast kollekthänvisningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
