Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
KECKNSIONKH
Greve Otto Thott (1703—1785) hade hopbragt ett av de största privata
bibliotek, som någonsin funnits. Det uppgick till över 120,000 band, vilka
efter hans död såldes på auktioner åren 1788—1792 efter tryckt katalog
(Catalogi Bibi. Thottianæ, T. 1—6) med undantag för 4,154 handskrifter
och 6,159 böcker tryckta före år 1530, vilka Thott testamenterat till det
Kongel. Bibliotek. De finnas förtecknade i en särskild T. VII (1795) och
utgöras av idel sällsynta saker. Inkunabelsamlingen ökades genom denna
donation med omkr. 1,630 nummer, därav flera tryckta på pergament.
Under Langes tid inköptes icke mindre än 1,318 nummer. Lange lade
särskilt an på att få olika pressar representerade i samlingen.
Före Lange hade naturligtvis inköp gjorts tid efter annan på auktioner
såväl i Danmark som i utlandet (så på Kloss’ auktion i London). Vid
den sorgligt ryktbara auktionen av dupletter från domkyrkobiblioteket i
Strängnäs år 1765 inropades talrika värdefulla inkunabler av danska
samlare, vilka nu till största delen hamnat i det Kongel. Bibliotek (se Madsen
i NTBB, 1924, s. 89—111), en del också i universitetsbiblioteket i Oslo (se
Amundsen i NTBB, 1923, s. 183—186). Med förvärvet av P. F. Suhms
boksamling följde 62 inkunabler, år 1930 överlät universitetsbiblioteket i
Köpenhamn sin samling inkunabler med undantag för de
naturvetenskapliga och dupletter till det Kongel. Bibliotek. Slutligen förvärvades elva
sällsynta hebräiska inkunabler år 1934 med gåvan av överrabbinen
Simonsens jstora bibliotek (se Edelmann i NTBB, 1937, s. 223—232).
Med skilda donationer ha också några få hand, som tillhört danska
kloster- och kyrkobibliotek, införlivats med inkunabelsamlingen. Av
klosterbibliotek nämner Madsen Aebelholt, Esrom, heligandsklostren i Aalborg
och Banders, benediktinerklostret i Nestved, franciskanerklostren i Roskilde,
Helsingör in. fl., av kyrkobibliotek Lund, Aalborg, Haderslev, Ulsnæs in. fl.
Det äldsta arbete, som berör Köpenhamnsinkunablerna är det av Rasmus
Nyerup författade »Spicilegium bibliographicum ex Bibliotheca Regia
Havniensi» (1783), i vilket 51 inkunabler beskrivas, som icke funnos
upptagna i Maittaire’s Annales typographici. Chr. Molbech intresserade sig
också för »Editiones rarissimæ og Pala;otyper» på det Kongel. Bibliotek,
men hann endast med att i sitt bekanta arbete »Om offentlige Bibliotheker,
Bibliothekarer etc.» (1828) uppställa några principer för en
inkunabelsamlings ordnande och begagnande. Den som först systematiskt
bearbetade inkunablerna i det Kongel. Bibliotek var .1. A. Bølling, som av
överbibliotekarien E. C. Werlauff år 1840 fick i uppdrag att i
bibliotekets skilda samlingar uttaga inkunablerna och sammanföra dem till en
särskild sluten samling, dock till en början endast till och med år 1480.
Denna princip blev dock icke länge fasthållen, utan ändrades därhän,
att alla till och med år 1500 tryckta böcker samlades för sig. Vid sin
död 1862 hade Bølling förtecknat i alli 2,558 nummer. Förteckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
