Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 EFRAIM LUNDMARK _____
och den andra sidor i en förlaga, som i allmänhet synes lia bestått av
sexterner, 24-sidiga lägg. Förlagans lägg lia dock inte alltid legat i
alfabetisk ordning, de ha förmodligen signerats innan de togos i bruk av
förlageskrivaren, som blandat om pappersförrådet. Vidare ser man av
bok-stavssigna, att Gylta gjort starka sammandragningar av den text han följt
och ibland hoppat över flera sidor i följd i förlagan. På fyra ställen i
D 21 (s. 66, 74, 107, nedtill, och 227) har Gylta antecknat: »fol. 32», »fol.
34», »fol. 47» och »fol. 85», som inte passar ihop med D 21:s egna blad.
Foliobeteckningen avser utan tvivel en annan förlaga än den med
bok-stavsmärkta lägg och sidor.
Annerstedt ansåg, att Gyltas krönika endast var en översättning av
Olavus Petris krönika »i dess äldre form».1 Harald Wieselgren, som
sammanställt de tre handskrifterna från 1600-talet med Gyltas konceptbok,
karakteriserar Gyltas arbete som en förkortad tysk upplaga av Olavus
Petris svenska text med tillägg här och var av något som inte står hos
varken Ericus Olai eller mäster Olof.2
Förvisso finns det ett samband mellan Petris och Gyltas krönikor. Ibland
är Gyltas tyska text en ordagrann översättning av reformatorns svenska.
Då läggsignaturerna överst på sidorna i Gyltas handskrift hänvisa till en
proportionsvis mycket bladrik förlaga, vågar jag taga för givet, att
bok-stavssigna korrespondera med en handskrift till Olavus Petris krönika.
Gylta kallar själv sitt verk för översättning, »versio», som ovan omtalats.
Han har på några ställen skrivit in tillägg och delbeteckningar på latin,
säkerligen efter en latinsk förlaga, och det är möjligen till denna, som fol. 32,
34, 47 och 85 hänvisa.8 På s. 1 står en (ofullständig) innehållsförteckning på
latin, som är skriven av Gylta inen med annat bläck än hans »Anno 1548»
etc. överst på samma sida samt senare än denna datering och de närmaste
sidorna: »Divisio operis. 1 pars» etc. till och med »8 pars. De rege Karolo
usque ad finem de regni gubernatoribus». Den sista rubriken är inträngd i
margen. S. 2 har Gylta påbörjat en inledning på tyska, vari han säger, att det
1 C. Annerstedt, Upsala universitets historia, I (1877), s. 59, n. 5,
2 H. Wieselgren, Reeonditi labores; i: Samlaren, 11 (1890), 31 ff.
8 Foliosiffrorna kunna naturligtvis avse den tyska förlaga som snart omnämnes. För detta
kan tala, att »fol. 47» nedtill på s. 107 i D 21 är skrivet med rött bläck liksom en notis
på motstående s. i uppslaget; denna är på tyska. Men Gylta kan ju också ha antecknat
på tyska elter en latinsk förlaga. I varje fall ha inte foliosiffrorna av mig anförts som bevis
för existensen av en latinsk förlaga, det är flera andra skäl som tyda härpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
