Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFER ANDERSSONS OCH GÖRAN GYLT AS KRÖNIKOR
153
ria Germanice scripta) .. Svaning bör ha träffat Kristofer i Wittenberg
1529 och Göran i samma stad 9—10 år senare. Då Svaning skrev på
Re-futatio, hade Kristofer varit död i mer än ett decennium, men Gylta levde.
Förmodligen hade han hört från Wittenberg om Gyltas historiska arbete,
och skrev därför i Refutatio och på sitt ex. av krönikan »si modo eius
est». Anders Vedel övertog Svanings historiografsyssla och handskrifter
samt gifte sig med hans dotter. När Vedel 1595 avlämnade en del av sitt
arkiv till Niels Krag, upptogs i förteckningen även »En Suenske screffne
Krønicke, som loren Gylthe tilliggis», som för tillfället fanns »i Liberiet
paa Kiøbenhaffns Slot». Det måste lia varit Svanings exemplar.2
Göran Gyltas krönika är en torso, ett aldrig färdigredigerat koncept,
som saknar titel, register etc. Även om den följer Kristofers krönika i
kompositionen, ofta även i uttryckssättet, finnas dock här och var glimtar
av självständigt författarskap. Hans framställning av Engelbrekt-skedets
historia är rätt fri i förhållande till de bägge huvudförlagorna, Olavus’
och Kristofers, och den förtjänar •— liksom Kristofers — att beaktas. Gylta
har inte hänvisat till Kristofer, åtminstone inte nämnt hans namn, men
det var fullt tidsenligt. Man lånade ofta text utan att ånge källan, men
man var å andra sidan ej heller alltid så mån om att sätta ut sitt eget
namn. Gyltas namnteckning i D 21 får med hänsyn härtill kanske
betraktas som ägare- och skrivaremärke och inte som auktorsignatur.
Magistern och historieförfattaren, riddaren Kristofer Andersson (Röd)
dog den 25 mars 1548, som det angavs på gravstenen i Lübecks dom-
1 [J. Svaning], Refutatio calumniarum etc. (1560), f. Bb: »...praeter Olaum Petri,
at-que Georgium Gylte (si modo eius est quae circumfertur historia Germanice scripta) qui
Ericum secuti nostra aetate res Sueticas descripserunt, nemo omnium fide dignus apud
Suecos inuentus est.» V : »Sed his opponamus Olai Stocholmensis ac Georgij Gylte scripta
quidem, sed nondum aedita gentis Sueticae chronica . . .».
2 Lyskander hade i sitt bibliotek bland andra handskrifter dels »Chronica Regum
Sve-tiae a nato Christo ad annum 1512», dels »Chronica Regum Svetiae a nato Christo [ad]
1512», som enl. Rørdam, a. a. förmodligen avlämnades till danska universitetsbiblioteket
efter Lyskanders död 1623 (s. 146, 149, 150). Dessa ex. voro möjligen identiska med dem
som förtecknades 1602 och 1662. Det ex. Lyskander upptar i Scriptores Danici (a. a., s. 213)
bär som redan omtalats titeln »Chronicon Sveciae Germanice». Det andra Kristofer
tillskrivna arbetet i Lyskanders författarkatalog heter: »Genealogiam Regum Sveciae a Magno
Maneschioldio» med signum A 10 och hänvisning till pag. 211. I Stephanius’Designatio är
innehållet i A 10 förtecknat; pag. 211 (trol. fram till pag. 223) fanns en »Genealogia ex libro
Georgii Gylte vei potius Christophori Andreae» (Danske Magazin, 6. IL, I5d 1, s. 35). Smith,
a. a., s. 109 upptas det ex. Vedel avlämnade 1595 och s. 123 »Kurtze Chronica der KönigenO)
in Schweden, 4to.», som levererades till biblioteket 1618 från Vedels efterlämnade arkiv.
11 — 38468. Nord. tidsler, jör bok- och biblioteksväsen 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
