Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
RECENSIONER
Några här ocli var tagna stickprov visa, att icke heller denna del är fri
från felaktiga eller onöjaktiga uppgifter. Man skulle sålunda i ett tyskt
boklexikon lia väntat, att en av Tysklands äldste och mest framstående
boksamlare, Willibald Pirkheimer, blivit behandlad på ett korrekt sätt. I
lexikonet nämnes ingalunda, att Pirkheimers handskrifter och böcker år
1667 skänktes till Royal Society av Henry Howard hertig av Norfolk med
undantag av 54 manuskript, som tillföllo College of Arms. Det säges i
stället att hertigen av Norfolk år 1873 sålde de tryckta böckerna till Royal
Society. Förhållandet är emellertid följande: år 1830 hamnade
handskrifterna genom köp från Royal Society i British Museum, och de tryckta
böckerna dels såldes år 1870 till Bernh. Quaritch, dels förskingrades de
år 1925 på auktion hos Sotheby & Co.
Universitetsbiblioteket i Prag kallas fortfarande Vefejna a Universitni
Knihovna (Öffentliche u. Univ.-Bibliothek), ehuru det redan år 1934
upphöjdes till Nationalbibliotek: Narodni a Universitni Knihovna. Bland den
citerade litteraturen om detta bibliotek saknar jag bl. a. Spirk, »Geschichte
der Univ.-ßibl. Prag» (Wien 1844) och Truhlåf’s förträffliga
handskriftskatalog. Och varför har icke under Prag Buchdruck Volfs utmärkta
historia om det tjeckiska boktrycket citerats? Den utkom i en upplaga
på tjeckiska i Prag år 1926 och i en tysk översättning, »Geschichte des
Buchdrucks in Böhmen und Mähren bis 1848», Weimar 1928.
Uppslagsordet Wanderdrucker faller inig i ögonen vid bläddrandet i den
digra volymen. Här finner man de lübeckska boktryckarna Arndes och
Matthaeus Brandis, men icke Johann Snell, som var verksam i Rostock
och Lübeck och som bragte Gutenbergs konst till Danmark och Sverige.
Och Bartholomaeus Ghotan från Magdeburg och Lübeck, som var verksam
icke blott i Sverige utan även i Ryssland, dit han begav sig för att trycka
ryska mässböcker, men här led martyrdöden, hade han icke varit förtjänt
av att nämnas bland de vandrande tyska boktryckarpionjärer, som spredo
den svarta konsten till främmande länder?
Det är icke min avsikt att fortsätta en dylik detaljgranskning. Jag
återkommer i stället till min redan vid anmälan av de två första banden
av detta otvivelaktigt i ali sin bristfällighet nyttiga och viktiga verk
uttalade förhoppning, att detsamma må få uppleva en ny upplaga, i vilken
de bästa bibliografiska krafter, över vilka Tyskland förfogar och de äro
många, må, eventuellt förstärkta med utländska fackmän, bliva kallade att
samverka. Ett företag av denna art är om något internationellt och är
av alldeles för stor betydelse för att kunna anses avslutat i den form, vari
det nu föreligger.
I. Collijn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
