- Project Runeberg -  Boken om Stockholm i ord och bild /
78

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 Myntgatan, af Emil C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gatorna. Spriten har satt »mod» i den svagaste. Han känner
sig så stark, att han vill knyta näfven mot hela den värld, som
han i sitt armod icke fått någon inblick i, och hvars lif och
lef-verne förefaller honom lika mystiskt som lockande. Men benen
äro svaga, och då kanhända »modet» är som störst, lägger
konstapeln handen på hans axel och frågar helt torrt, hur det står
till med honom. Det var ett sorgligt slut på de djärfva
dröm-marne om ett storartadt bättre. Själfuppehållelsedriften vaknar
emellertid, och mannen svarar lugnt, att han tänker gå hem till
sitt — till det trånga kyffet med den förpestade luften, och ej
till rikemans luxuösa våning, som han i sitt omtöcknade tillstånd
gått och fantiserat om. Kan han då gå något så när stadigt,
så att han ej genom en ofrivillig rörelse snuddar vid en elegant
rock eller en kappa, så låter polisen honom gå sin väg . . .

Men plötsligt finner konstapeln en gammal orkeslös stackare,
som någon yngre arbetare gifvit af »barmhärtighet» ett par
snapsar. Det går rundt i den gamles hufvud, och under försöken
att kryssa sig framåt på något så när anständigt sätt, förlorar
han balansen och faller i gatan. Nu är konstapeln framme, och
då gubben känner hans handfasta tag, så förfaller han i ett
slö-hetstillstånd, ur hvilket han ej väckes, förrän droskan svänger
till vid polisvaktkontoret. Så är han i polisens säkra förvar.

Det har skrifvits så mycket om detta anhållande på gator
och i gränder, och nog är det sant, att mången oskyldig får lida
för den skyldige. Men bland en poliskår på flere hundra
konstaplar, finnes helt naturligt sådana individer, som esomoftast
missbruka sin makt — det är ofta i medvetandet af, att de äga en
makt, hur liten den nu är, som öfvergrepp lätt begås. Men i de
osäkra kvarteren i Staden mellan broarne och i hufvudstadens
utkanter, behöfs för visso lika modiga som handfasta konstaplar.

Sedan en person anhållits och förts till vaktkontoret, får han
där sofva ruset af sig, om det nu är för fylleri som han anhållits.
Arresterna äro i allmänhet snygga, om också icke så särdeles
bekväma. Länge får han emellertid ej slumra, förrän de
vakthaf-vande undersöka, om han lugnat sina upprörda känslor, så att
han kan anses lämplig för ett förhör. Ar han då visserligen litet
yrvaken, men »beskedlig», och kan han på något sätt styrka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free