Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fattiga i Stockholm, af Axel Gussander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkmängden är de understöddas antal störst för Katarina,
därnäst för Storkyrkoförsamlingen. Sist komma Östermalm, Klara
och Adolf Fredrik.
År 1899 voro af kommunens fattige 5,644 intagna i dess
fattigvårdsanstalter, 1,426 — nästan uteslutande barn —
utackorderade och 15,722 understödda i sina hem. Ar 1894 voro
motsvarande siffror 4,767 samt 1,085 och 22,325. Hela den stora
nedgången träffar sålunda den sista gruppen, hvaremot såväl de
utackorderade som de i stadens anstalter intagna ej obetydligt
tillväxt i antal. Särskildt år 1899 hafva fattigvårdsanstalternas
skyddslingar ökats med i det allra närmaste 500. I dessa anstalter
äro för öfrigt församlingarna ganska ojämt representerade. Medan
nämligen nära hälften af Storkyrkoförsamlingens och nära 2/o af
Klara församlings fattige i dem kunnat erhålla plats, var detta i
allmänhet fallet med endast 1^ eller Vs af de andra
församlin-garnes understödstagare.
På samma gång följaktligen antalet fattige inom
hufvudsta-den på senare åren värit stadt i oafbrutet nedgående, är
förhållandet ej detsamma med fattigvårdskostnaderna. Dessa hafva
nämligen samtidigt stigit från 1,222,637 kr. år 1894 till 1,626,485
kr. år 1899. Orsaken härtill är naturligen att söka dels i den
allmänna prisstegringen, dels ock däri att, fastän
understödsta-garnes antal i det hela gått ansenligt tillbaka, likväl de klasser
bland dem, som draga de drygaste kostnaderna såsom
utackorderade, i fattigvårdsanstalter intagna och fullt försörjda ändock
ökats. Den stora ökningen i fattigvårdsbudgeten år 1899 härrör
vidare i främsta rummet från de med inrättandet af de nya
natt-och barnasylerna förenade stora kostnaderna (öfver 200,000 kr.)
Fattigvårdens inkomster härrörde i främsta rummet från
kommunalskatten; inkomsterna af understödstagarnas arbete och af
försålda effekter utgjorde 152,623 kr.
Aret 1899 skiljer sig i fråga om hufvudstadens
fattigvårds-förvaltning jämväl betydligt från sina föregångare. Från och med
detta , år trädde nämligen i verket de genomgripande förändringar
härutinnan, som år 1898 antogos af stadsfullmäktige.
Hufvudsaken var, att en starkare centralisation åstadkoms genom
öfver-låtande af en del af de särskilda fattigvårdsstyrelsernas makt åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
