Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resande i Stockholm, af Martin Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan familjefäderna äro ute i affärer — så kallas det på
turistspråket, när man ostördt vill råka gamla ungkarlsvänner
vid ett bräddadt glas på en gammal kär lokal, om hvars tillvaro
ens bättre hälft knappast har en aning — drifva mamma, döttrar
och söner i studentmössa jämte tanter och notarie- eller
löjtnants-kusiner omkring å finare gator och promenader, beskådande allt
och själfva så utvärtes rustade som om de intet hade emot att
i sin tur äfven bli beskådade.
Under dylika promenader besökas — eftersom pappa inte
är med — modeetablissement, för hvilkas blotta namn
familjeförsörjaren skulle ha fasat. Och i de finare konditorierna gå
glädjens och skämtets vågor höga vid härliga bakelser och något
•drufva från Xeres eller O porto.
Man tittar kanske lite flyktigt in i ett museum för att ha
varit där, men annars flirtar man och har roligt. Men till
slottet måste man. Och i slottsvåningarna offrar man — så gärna! —
större silfvermynt åt vaktmästare med excellenslater för att kunna
tala om där hemma att »kungen bland sitt skriftyg har ett
likadant pennskaft som min Karl» eller att »kronprinsessan i
hvar-<dagslag använder samma slags parfym som vår Elna».
Vi ha här talat om rikt folk. För sådant är slottet det
förnämsta för att inte tala 0111 fint och adligt folk, för hvilket
Riddarhuset ofta nog är det styfvaste.
En gammal baron från de södra orterna och hans grånade
loaronessa, hvilka aldrig förut varit i hufvudstaden, tänkte för ett
par år sedan efter endast en dags vistelse i Stockholm att åter
lämna densamma. Det hela tilltalade dem inte. Det var
förjäktande och plebejskt, och så hade de skådat, med egna
ögon — sin egen vapensköld å Riddarhuset! Hvilken för dem
var Stockholms största sevärdhet. Emellertid stannade de någon
dag till, emedan baronen, ehuru inte militär, dock vid närmare
eftersinnande ansåg sig såsom gammal ädling och stor rusthållare
böra titta ett tag på vaktparaden.
Vaktparaden. Ja, det är centralpunkten för allt hvad
resande landsortsbor heter. Om du vet, att anhöriga eller
bekantingar skola komma hit, och du förgäfves mött vid alla tåg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
