Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmsarkitekturen och våra moderna arkitekter, af Ragnar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om vi företaga en promenad, helst midt i solskenet, från
Djurgårdsbron och Rosenska palatset rakt fram Strandvägen och
Hamngatan med en liten sidoknyck till Elektricitetsverket på
Regeringsgatan och fixera de byggnader, som därvid möta oss, så
ha vi härunder gått från pol till pol och genomögnat
hufvud-skedena af vår modärna Stokholms-arkitektur. Vi se i huset n:is
23—27 Strandvägen ett prof på den i början på 80-talet
utdöende fasadstilen med sina kolossala listutsprång och väldigt
utbredda fönster omfattningar, sina kolonner och stympade
monumentalfragment, allt i gips och puts och med en pompös frånvaro
af all byggnadskonst. Vi se i det Thaveniska huset (n:o 19
samma gata) öfvergångsbyggnaden, med den första tonen till det
nya formackord, som sedan ljöd, men ett ackord, däri materialets
.sprödhet ännn ingick. Dess upphofsman är I. G. Clason, som
med denna byggnad gjorde sin debut som formkonstnär och som
sedan visat den mest skiftande och djupgående förmåga att för
våra modärna behof omsätta äldre tiders formbildning. Det hvilar
•en stämningsfullhet och en gedigenhet öfver hans verk, som vittnar
om både ett skarpt konstförstånd och ett hos oss sällsynt
monumentalt sinne.
I Bunsowska huset vid Strandvägen framträdde först dessa
egenskaper helt och hållet. Denna byggnad, som var den första
i Stockholm i äkta material, huggen sten och tegel, har sina
form-motiv från Frankrikes Loire-slott. Med konstnärlig ömhet
och genomträngande blick har arkitekten arbetat sig in i den
stämning och de medel för dennes ernående, som utmärker
dessa byggnader ’och har med ovanlig klarhet och lif tillämpat
denna byggnadsstil. Man må betrakta t. ex. midtelportalen och
iakttaga, med hvilken effekt ornamentiken springer fram från
ytan och bryter mot de lugna och kraftigt konstruktiva
massorna. All den distinktion, som de franska mästarne förmådde
pressa ur stenen, har också arkitekten här fått fram, och öfver
-allt i byggnadens leder spårar man samma genomgående
helhetskänsla.
I Hallwylska palatset (Hamngatan 4) har Clason drömt hop
sin arkitektur tillsammans med Spaniens arkitekter på
14—1500-talet. Mystik, allvar och stram slutenhet löper som en grundton
Boken om Stockholm. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
