Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarnes Stockholm, af Gerhard Magnusson - Demonstrationen första maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kårerna spela upp, och då lederna börja ordna afstånden mellan
sig, så blir takten fastare och tåget i sin helhet mer imponerande.
Hela vägen ut kantas af en tät åskådarmassa, som mönstrar
fanorna, fäller omdömeir om demonstranterna eller försöker räkna
huru många de äro. Men de få stå där länge, innan alla
marscherat förbi. Och i den nordoststorm, som förlidet års första
maj rasade öfver vår hufvudstad och särskildt på »Gärdet»
skaffade sig fritt spelrum, var det nog inte det trefligaste att i
timtal se tåget passera förbi — och inte var det väl så trefligt för
demonstranterna heller. Emellertid räknade vi i fjol 139
föreningar, 98 fanor, 30 musikkårer samt mellan 15 och 20 tusen
demonstranter i tåget.
Där ute på »Fågelbackens» krön äro uppsatta fyra
talarstolar, hvarifrån de sedvanliga talen hållas. Omkring den talarstol,,
från hvilken man t. ex. af tidningarne fått veta att riksdagsman
Hj. Branting skall låta höra sig, brukar den ojämförligt största,
folkmassan samlas, och vid de första demonstrationerna sågs
omkring denna talarstol en ring af eleganta ekipager, hvilkas ägare
med odeladt intresse åhörde, hvad denne af alla samhällsklasser
så respekterade partichef hade att förkunna inför sina
uppmärksamma åhörareskaror.
Efter några tal och några sånger eller musikstycken antages
med dånande jarop en resolution, hvari kraf ven på de sociala
reformerna framhäfvas, hvarefter återtåget sker, till en början i
samlade trupper, men så småningom delande sig efter polisens
anvisningar i skilda afdelningar in emot staden.
Så är demonstrationen slut. Ladugårdsgärdet och Östermalm
ha under några timmar kanske haft ett halft hundratusental af
människor samlade där uppe, men dessa rinna i stora strömmar
snart nog därifrån. Och polisen har inte haft någon svår dag,
det erkänner den, ty föreningarnes ordningsmän, lätt igenkänliga
uti sina röda eller blågula skärp, äro utsedda att vaka öfver
att allt går ordentligt till. Ännu har aldrig något bråk blifvit
följden af maj demonstrationen, nej — polisen behöfver sparas
till kvällens strapatser på Djurgården. För arbetarne är
demonstrationen tydligen en alldeles för allvarlig sak, för att de skulle vilja
riskera dess goda namn och rykte genom t. ex. onykterhet eller bråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
