Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur Stockholm provianterar, af Axel Kerfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stockholmaren så väl känner till med dess i skinnmössor och
fårpälsar instufvade »sumprunkare», hvilken benämning uppkommit
däraf, att jakterna — hvilka äro byggda som »fisksumpar» —
sättas i vaggning genom en väldig sten, som är fäst i ett från
gaffeln eller salningen nedhängande rep. Vaggandet måste ske
för att hålla fisken i sumpen vid lif.
Det är icke småsmulor af fårkött, som sålunda föras hit i
de finska tinorna. Vi hafva hört att denna import pr år belöper
sig till cirka 100,000 kilo! Och af annat kött kommer det från
Finland pr år minst dubbla denna vikt eller öfver 200,000 kilo.
Lägga vi så till detta, att samma vårt gamla systerland årligen
förser Målaredrottningen med närmare 200,000 kilo fågel af skilda
slag, kan man icke påstå, att Aura lämnar sin gamla
härskarinna att till den snart sekellånga sorgen äfven lägga lidande
af svält!
Men hvad bli dessa offervilligt lämnade understöd in natura
mot sådana kvantiteter, som — specielt beträffande fläsk —
kommer till Hennes Majestät Stockholms taffel från Amerika! Vi ha
hört nämnas, att denna tribut pr annum skall belöpa sig till
ungefär två och en half million kilo!
Hva’ sägs om de’?
Och ändå få sådana massor af äkta svenska svin släppa till
sina skinkor för samma snart sagdt omättliga kraf, hvilket ju
verkligen kan kallas grymt!
Men när fann man en verklig skönhet, som icke äfven var
grym? .. . Sällan!
❖ *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
