- Project Runeberg -  Boken om Stockholm i ord och bild /
450

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm nattetid, af J. P. Rydelius (Rolf)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var mannen, som kom i polisens sällskap och banade
sig väg genom folkhopen. Då först — passade nästan alla
nycklar och porten sprang npp. Tacksägelserna bli många och
her-rarne aflägsna sig med mycken förnöjelse.

— Glöm inte portnyckeln en annan gång, lilla frun! —

Vi konstatera med ett grepp i fickan, att vi själfva ha
portnyckeln med oss, så vi slippa besvära portvaktgumman, familjen
eller grannarne och fortsätta vår studiefärd till Hamngatan och
Kungsträdgården.

Kring en gumma, »Metusalem till åren och till lynnet arg
och sur», som fru Emma Meissner sjöng i den populära
pape-gojvisan ur Geishan, hvilken slagit sig ned med sin blomsterkorg
på en hustrappa i backen, står en grupp herrar och damer. De
tyckas ha muntert, medan de pryda hvarandra med violer och
konvaljer vid skenet från den aflägsna nattlyktan. —

En tung vagn rullar just öfver den med träkubb belagda
gatan framför hofstallmästarens hus — »stallgolfvet» — som
folkhumorn kallar gatudelen. Vagnen har två med lyktor
försedda karlar på körsätet. Det är alltså »laterna-magica-gubbar»,
så kallade, emedan de bära lyktan — på magen. Vagnen tillhör
renhållningsverket, som utför sitt arbete nattetid.

Ett möte, som luktar illa!

I forna tider besörjdes renhållningen med hämtning af
Dillströms och Grubbens gubbar, hvilka det lär ha varit vådligt att
byta ord med på nära håll, emedan de gåfvo svar, som både
fläckade och luktade. Man erinre sig »nidingsdådet» vid Magnus
Jakob Crusenstolpes återkomst från Vaxholms fästning, där han
aftjänade straffet för sitt crimen lesse majestatis. Den
oförsonlige Karl XIV Johan-fienden visade sig just i fönstret för att
hålla tal till folket, då massorna skingrades åt alla håll med
näsdukar för mun och näsa. En elak spjufver hade kommit gående
och i närmsta gränd funnit ett par renhållningsgubbar, som mot
en blank riksdaler framburo — folkskingringsmedlet. Våra
dagars »lanterna-magica-gubbar» äro icke så farliga att möta; dock
möter man dem hellre på gatan än i porten eller trapporna.

Vagnen dånar oss förbi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free