Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värde af 4,825,342 kronor. I jämförelse med uppgifterna från
år 1760 visar det sig sålunda att fabrikernas antal i
hufvudstaden minskats med 127, arbetareantalet med ej mindre än 6,320
och tillverkningsvärdet med ungefär 2 mill. kr. Det går också,
trots den officiella och ämbetsmannamässiga formen, en fläkt af
missmod genom öfverståthållareämbetets i fråga varande berättelse,
och då tillverkningsvärdena under de båda närmast föregående
åren varit resp. 4,941,110 och 5,090,386 kronor, ehuru
arbetareantalet bägge dessa år varit mindre, så kunde väl en dåtida
betraktare hafva anledning till farhågor beträffande verkningarna
af den friare näringslagstiftningen, och merkantilsystemets vänner
togo helt visst- dessa siffror till intäkt för sig. Frågar man efter
orsakerna till den betydande nedgången i jämförelse med 1760,
så äro de nog flere, men en af de mera betydande är säkert den,
att man börjat fördela merkantilsystemets gracer en smula
jämnare, så att industriell rörelse af afsevärda dimensioner uppstått
äfven på andra platser i landet, och Stockholm spelade vid denna
tid långt ifrån samma predominerande rol som industristad, som
det gjorde ett århundrade tidigare. Anmärkningsvärd är den
stora minskningen i arbetareantal — omkring 60 procent —
medan minskningen i tillverkningsvärde dock ej nedgått mer än
från nära 7 till nära 5 mill. kronor. Detta bar naturligtvis sin
förklaring i de under perioden gjorda uppfinningarna, som tillåtit
större användande af maskinkraft, samt i förbättrade och
förenklade arbetsmetoder. Minskningen i fabrikernas antal och
tillverkningsvärde kan ju ock hafva — och har sannolikt äfven — till
en del sin grund däri, att man under tidernas lopp något sofrat
rubrikerna under den gemensamma titeln fabriks- och
manufakturrörelse och till handtverkerierna öfverfört en del s. k. fabriker,
som uppenbarligen intet annat voro än rena handtverk. Dock
mötes man äfven i berättelsen af 1850 af åtskilliga »fabriker»,
hvilkas rätt till denna titel torde vara högst tvifvelaktig. Så
finna vi år 1848 ej mindre än 3 bensvärtsfabriker med
samman-lagdt 4 arbetare, och år 1850 har facket svingat sig upp så, att
det eger 4 fabriker med tillsammans 8 arbetare. Eau de
Cologne-tillverkarne voro 1848 nio med tillsammans en — säger* en —
arbetare och 1850 fyra med likaledes en arbetare för alla, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
