Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många fabriker, som drabbades hårdt af denna systemförändring,
men höll sig dock uppe, ehuru med betydligt minskad
arbetspersonal och tillverkning. Först långt senare kunde fabriken
repa sig från detta slag, och från 1800-talets midt kan man räkna
den sera af lifskraftig utveckling, rastlöst arbete och nya uppslag,
som är kännetecknande för fabrikens nuvarande verksamhet.
Denna nya sera knyter sig till två namn, Gustaf Holdo
Stråle och Robert Almström, hvilka vi båda mot slutet af
1850-talet finna i spetsen för Rörstrand, den förre såsom hufvudägare
och administrationschef, den senare såsom teknisk chef och
sedermera meddelegare. Båda hafva inlagt stora förtjänster om
Rörstrand, och i synnerhet har den sistnämnde såsom insigtsfull
och varmt intresserad yrkesman haft en alldeles direkt inverkan
på fabriksdriften, hvilken resulterat bland annat däri att fabriken
nu åtnjuter ett högt anseende ej blott hos oss utan öfverallt i
världen, där man förstår att uppskatta och värdera den vackra
keramiska konsten. Fabriken med tillhörande områden eges nu
af ett bolag, Rörstrands aktiebolag, med ett kapital af 1,400,000
kronor. Skött med öfverlägsen teknisk sakkännedom och sam
tidigt finansielt klokt förvaltad har Rörstrandsfabriken i all
synnerhet på de sista årtiondena gått framåt med verkliga jättesteg,
och vid hvarje utställning såväl inom som utom landet, där
Rörstrand deltagit, har det hemfört de resp. utställningarnas
förnämsta pris. Det är ett industrietablissement, som gör heder åt
vårt land, och då det har en lång och skiftande historia, har
det synts oss lämpligt att gifva någon antydning om denna
historias yttre konturer.
Vi skola nu i allra största korthet söka att gifva en
föreställning om fabrikationens gång.
Råmaterialet för porslinet är dels leror — hvit lera,
kaolin-lera, som till det mästa hämtas från England, till någon mindre del
från Tyskland och Bornholm — gråa leror, samt fältspat, kvarts och
flinta äfvensom ben. De eldfasta leror, som behöfvas för
kakelfabrikationen m. m., tagas från Skåne. Bolaget har egna
fältspat-grufvor i skärgården vid Svinninge och Ytterby samt vid Sala.
och exporterar ej obetydliga kvantiteter till utlandet. Genom sin
belägenhet vid Klara sjö kan fabriken mottaga och vid egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
