Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintersport, af W. Torsslow - Skidlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt, att vi befinna oss bland utöfvare af idrott i det fria. Vi se
redan strålande ögon, glödande kinder, och rimfrosten i gryende
mustascher på unga, friska läppar vittna om att kylan icke
af skräcker våra ungdomar från strapatser, äfven när det »biter i
skinnet». Och ut bär det öfver hult och mo, lexor eller
bekymmer tar nordanvinden bort och skidornas frasande mot
snökristallerna sjunger den skönaste musik. Och utåt — utåt — öfver
stock och sten, backe upp och backe ner; en kullerbytta mer
eller mindre, hvad gör det! endast det går undan. Och
densamme bistra nordan smeker svettiga gula lockar, hviskar så
underliga sagor i tall och gran, sagor som tala om hälsa, kraft
och lefnadslust; — och också om huru våra förfäder med samma
bistra väder i ansiktet brottade sig fram fot för fot för att vinna
detta land, som ger oss allt och som vi älska öfver allt.
Komma vi så fram till Fiskartorpet, hafva vi i vanliga fall
en bild af det Stockholm, som öfvar sig. Här tumla våra
småttingar utför sluttningarna med hvirflande snö omkring sig —
här taga våra ungmör sina första stapplande steg–välför-
ståendes på skidor, — och äfven mången till åren kommen
bereder sig här till längre färder. — Äfven här hafva vi en backe,
som kräfver sin man, men den användes numera icke så ofta,
sedan »saltsjöbadsbacken» kommit till. —
Men vi fortsätta längre ut. Vi taga vägen åt sjön; öfver
Lilla Värtan ränna vi mot det vackra Djursholm. Kring
väg-garne af dess vackert belägna restaurant se vi på långt håll
skid-par vid skidpar, ofta öfver femtiotalet på en gång — hvilka
vittna om, att här är en omtyckt hviloplats för det skidlöpande
Stockholm, som söker sig ut bland holmar och skär äfven
vintertid. — Och öfver allt i backarna synes det rörligaste lif, och
under det vi från denna plats genom skog och mark och öfver
Edsviken skida i väg mot Ulriksdal, möta vi skidlöpare på sin
söndagstripp. Framkomna till Ulriksdal finna vi äfven här ett
mål för Stockholms skidlöpare, hvilka öfver de vackra markerna
kring Fiskartorpet styrt sin väg hit. Och så ränna vi tillbaka
till »stan» för att hinna med ett tåg till Saltsjöbaden. — Det är
ju icke sportmässigt att använda järnvägen, då man har så goda
fortskaffningsmedel, och många göra det ej heller — åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
