Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland sjuka och vanlottade, af Satyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
perspektiv och häröfver röken i den klara luften i långa
fram-och återgungande skyar. Imponerande resa sig Vanadislundens
höjder, vid dess fötter ha det yttersta Sibiriens gaflar ryckt fram
med ett stolt folkskolepalats i téten och för öfrigt glimmar där
nere Brunnsvikens vatten och skogarna grönska rundt omkring.
Härligare och friare kan man svårligen önska sig bo, och
härvidlag kan mången afundas de stackars vanlottade, som dväljas
inom den slottsliknande byggnadens murar.
Vi försaka emellertid något vidare njutande af utsikten och
träda in i Eugeniahemmets nya byggnad. Någon vestibul finnes
ej och vi komma direkt in i en stor, hög, ljus matsal.
Allden-stund vi här* för tillfället inte träffa några andra än en liten
sköterska med sitt hvita förkläde och dito mössa jämte ett par
små bleka stackare, som stappla i väg på sina kryckor, gå vi
genom gången, som leder till det s. k. gamla hemmet. Här
träffa vi föreståndarinnan, som genast artigt och beredvilligt
åtager sig att vara ciceron. Hon förefaller oss som vi på
förhand föreställt oss henne i likhet med andra kvinnor vi träffat,
hvilka på allvar ägna sin dag och sitt lif åt stiftelser, där
vanlottades lidanden söka lindras — blid, stilla och vänlig, men på
samma gång vaken, bestämd, rörlig och outtröttlig.
Vi stå i en matsal — gamla hemmet har tvänne dylika —
och till bords sitta just några småttingar. Det råkar vara
torsdag, ärterna äro expedierade och pannkakorna framsatta på
borden.
Som tysta, försagda barn blicka de på oss, dessa småttingar,
och dock finnes det många af dem, som för länge sedan lämnat
de egentliga barnaåren bakom sig. Här sitter exempelvis en
liten varelse, hela hans ansiktsläggning och blick röjer en 3- ä
4-åring och dock är han — 17 år.
Deras lyten framträda emellertid inte så skarpt, då man ser
dem så här sittande kring ett bord — värre är det, då man ser
dem röra sig om hvarandra på golfvet. Hvad man märker mest
är de ofta förekommande oproportionerligt stora hufvudena. Här
sitter t. ex. en liten, hvars hufvud är nästan lika stort som hans
öfverkropp. Det är isynnerhet pannan, som skjuter fram ohygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
