Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manilla döfstumskola, af K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frambringa samma ord. Talets inhämtande, som för den
fullsinnade går liksom af sig själft, är för den döfstumme en konst
så stor, att man med rätta kan häpna öfver, att den kan inläras.
Trots de oerhörda svårigheter, som häremot möta, har dock det
arbete, som af erfarna döfstumlärare nedlagts i sådan riktning, i
talrika fall ledt till det åsyftade målet.» *
Vi vilja nu som hastigast kasta en blick in i skolan, där
man använder alla de tre nämnda undervisningsmetoderna,
visserligen icke så, att samtliga dessa metoder användas för hvarje
barn, utan så, att talmetoden användes för alla de döfstumma,
för hvilka den icke erbjuder oöfvervinneliga eller allt för stora
svårigheter, skrifmetoden för de barn, som kunna lära sig vårt
språk i skriftens form och af hvilka icke så få därjämte kunna
med nytta öfvas att tala något, teckenmetoden åter endast för
ett fåtal, nämligen de allra svagast begåfvade. Af lärjungarne
på skolans tre särskilda linjer äro, i runda tal uttryckt, 60 % å
tallinjen, 30 % å skriflinjen och 10 % å teckenlinjen. För att
utröna, hvilken af dessa tre undervisningsmetoder bäst lämpar sig
för hvarje nyintaget barns begåfning och anlag, finnes vid
Manilla, liksom för öfrigt vid hvarje döfstumskola i vårt land, en
intagningsklass, där barnen pröfvas under sitt första skolår. Där
sysselsättas de med andningsöfningar och med förberedande
öf-ningar för syn och känsel, hvilka sinnen komma att vid
undervisningen särskildt tagas i anspråk. Där få de lära sig efterbilda
läpparnes och tungans ställningar och småningom försöka
uppfatta de språkljud, som för dem äro lättast, d. v. s. de språkljud,
som lättast kunna med syn och känsel uppfattas. Där få de
lära sig att skilja mellan språkljud utan ton (t. ex. p, t, k) och
språkljud med ton (t. ex. vokalerna), hvilket möjliggöres
därigenom, att lärjungen på lärarens struphufvud eller bröst känner,
huru detta vibrerar vid de senare ljuden, hvilket åter icke är
fallet vid de tonlösa, Så inläres med synens och känselns
tillhjälp ljud efter ljud, ljuden sammansättas till små ord o. s. v.
* Vid redogörandet för dessa metoder för döfstummas undervisning hafva
vi tillåtit oss hufvudsakligen citera hvad statsrådet Gunnar Wennerberg
därom anfört till statsrådsprotokollet den 22 mars 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
